BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hemlösheten har delvis ändrat karaktär de senaste åren. Delvis som en följd av det stora antalet nyanlända som ofta har svårt att hitta bostad. Men generellt handlar det om personer med låga inkomster.
– Det är inte längre per definition personer som lider av komplexa sociala problem eller psykisk ohälsa som drabbas. Människor som lever i ekonomiskt svaga hushåll riskerar i allt större utsträckning att hamna i hemlöshet. Det handlar bland annat om unga utan jobb och äldre med låga pensioner, men även EU-medborgare som vistas i Sverige. Gemensamt för dem alla är att de lever i ekonomisk utsatthet, säger Anna Johansson, socialchef på Stockholms stadsmission.
Handlar det även om människor med arbete som inte har råd att bo?
– Ja, det kan handla om människor med jobb med låga löner, men också arbetslösa, studenter, pensionärer, EU-medborgare och tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd i något EU-land som har jobb, men inte kan hitta bostad.
Hur märker ni själva att antalet utsatta har ökat?
– Vi ser att antalet människor som besöker våra verksamheter som riktar sig till människor i hemlöshet ökar. Och vi ser också att det är fler människor i dag som på grund av svag ekonomi har en mycket osäker boendesituation eller rentav saknar eget boende.
Den akuta hemlösheten ökar
Antalet människor som lever i hemlöshet har minskat i Stockholm de senaste åren. Från 3 363 personer 2004 till till 2 420 i Stockholms stads senaste räkning från 2016.
Men siffrorna visar inte hela bilden, menar Stockholms stadsmission som nyligen gick ut med sin årliga Hemlöshetsrapport. Den akuta hemlösheten, människor som sover utomhus, ökar för varje år.
– I 2016 års räkning befann sig 137 personer i akut hemlöshet, jämfört med 124 personer 2014. För tio år sedan, 2006, var det 70 personer som sov utomhus enligt stadens kartläggning, säger Anna Johansson på Stockholms stadsmission.
En faktor som påverkar hemlösheten är de hårda krav som många bostadsbolag och hyresvärdar ställer på sina blivande hyresgäster. Det kan till exempel handla om att inkomster baserade på bidrag inte räknas som inkomst eller att hyresgästen måste ha en viss summa kvar efter att hyran är betald. De i många fall tuffa villkoren riskerar att lämna många människor chanslösa i jakten på egen bostad.
– Givetvis påverkar det möjligheten för människor med svag ekonomi att hitta ett boende. Många utesluts från bostadsmarknaden. Och dessa personer har ingen annanstans att vända sig och riskerar därför att hamna i hemlöshet, säger Anna Johansson.
Stockholms stad beslutade i januari 2015 att sänka inkomstkraven för bostadssökande till de kommunala bostadsbolagen. Men Stadsmissionen vill att allmännyttan ska gå längre än så och ta ett större ansvar nationellt.
– Vi ser nu att vissa kommuner går i bräschen och sänker eller slopar inkomstkraven till sina kommunala bostadsbolag. Vi anser att samtliga allmännyttiga bostadsbolag över hela landet bör ta ett större socialt ansvar och helt slopa inkomstkraven.
Bostadsminister Peter Eriksson (MP) är en av dem som har kritiserat de hårda kraven från bostadsbolagen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– De är helt orimliga och ofattbara. Det här är en diskriminering vi har tillåtit alldeles för länge och det måste bli en ändring, sade han till Hem och hyra i somras.
Nu har regeringen gett Boverket i uppdrag att sammanställa vilka krav som fastighetsägare och hyresvärdar ställer på sina blivande hyresgäster. Sammanställningen ska redovisas i november och utifrån kartläggningen ska Boverket sedan ge förslag på hur man kan underlätta för människor att skaffa en bostad, skriver Hem och hyra.
Men det finns redan nu politiska verktyg för att göra något åt hemlösheten.
Två av de bostadspolitiska verktygen är kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning samt värdeöverföringar från de allmännyttiga bostadsbolagen.
Riktlinjerna är det instrument där kommunerna sätter sina bostadspolitiska mål och hur de ska uppnå dem.
Värdeöverföringar innebär att kommunerna kan överföra medel från allmännyttans överskott till åtgärder för sociala insatser till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden.
Endast 3 av 26 kommuner i Stockholms län använder sig av sådana värdeöverföringar i dagsläget: Sollentuna, Upplands Väsby och Upplands-Bro.
Drabbar socialt utsatta människor
Många kommuner använder inte alls de verktyg som finns i bostadsförsörjningslagen, vilket Stadsmissionen riktar mycket fokus på i sin rapport.
– Att som kommun inte följa bostadsförsörjningslagen påverkar givetvis utbudet av bostäder negativt. Detta drabbar i sin tur människor i social utsatthet och personer med psykisk ohälsa som länge har haft det svårt på bostadsmarknaden, liksom människor med begränsade ekonomiska resurser som får svårt att hitta och behålla en bostad, säger Anna Johansson.
"Sanktioner kan tydliggöra ansvar"
I dag finns inga påföljder för de kommuner som inte följer bostadsförsörjningslagen. Stockholms stadsmission vill att det ändras så att det sätts mer press på kommunerna.
– Med sanktioner kan kommunernas ansvar tydliggöras och därmed också prioriteras högre av kommunen. Det är inte främst nya lagar vi behöver för att lösa bostadsbristen, utan att kommunerna följer de lagar som redan finns, säger Anna Johansson på Stockholms stadsmission.