Vårdvalssystemet i primärvården innebär att privata aktörer kan erbjuda vård till patienter från alla regioner och skicka fakturan till hemregionen. 

I Region Östergötland har kostnaderna för den digitala utomlänsvården stigit under de senaste åren. Förra året betalade regionen 43,4 miljoner kronor till privata nätläkarföretag i andra län. 

Pengar som hittills tagits från hälso- och sjukvårdsnämndens egna kassa. 

Vårdcentraler ska betala enligt ny modell 

Men från och med den 1 april gäller en ny ersättningsmodell. Vårdcentraler vars listade patienter kommer upp i en viss nivå av nätläkarbesök måste nu börja betala per digitalt besök. 

– Vi har sett att det skiljer sig en hel del mellan vårdcentraler när det gäller hur mycket patienter använder sig av nätläkartjänster, säger Fredrik Sjöstrand (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland. 

Enligt Fredrik Sjöstrand är den nya modellen tänkt som ett incitament för att få vårdcentraler att arbeta för att patienter ska vända sig till den egna verksamheten istället. 

”En puff som behövs”

– Några vårdcentraler ligger väldigt högt vad gäller patienternas användande av nätläkartjänster, där tror vi att den här lilla puffen behövs, säger Fredrik Sjöstrand.

Eftersom pengarna sedan ska fördelas till samtliga vårdcentraler räknar Fredrik Sjöstrand med att andra vårdcentraler kommer att gå plus på den nya ersättningsmodellen.

– Det är bara en handfull som förlorar på det här. 

Undersökningar som genomförts i regionen visar att användningen av digitala läkartjänster skiljer sig åt mellan olika patientgrupper. Bland annat spelar ålder och socio-ekonomiska faktorer in. 

Mer än hälften av besöken görs av patienter i åldersgruppen 18-39 år. 

– En annan aspekt handlar om var vårdcentralen ligger. Patienter i våra innerstäder ringer mycket oftare till nätläkare än de som bor ute på landsbygden eller i mindre kommuner. Det är också företrädesvis personer från medelklassen som nyttjar dessa tjänster, snarare än personer i utanförskapsområden, säger Fredrik Sjöstrand. 

Hur de berörda vårdcentralerna ska få patienter att vända sig till den egna verksamheten istället för till nätläkare är upp till dem själva. 

–Jag tänker att vårdcentralerna har en möjlighet att locka över patienterna genom att jobba strukturerat med sin tillgänglighet. Både vad gäller deras egna digitala tillgänglighet men också tillgängligheten via telefon, säger Fredrik Sjöstrand. 

Oppositionspartierna positiva

Att regioner försöker få bukt med ersättningen till nätläkarbolagen är inget nytt. I början av 2021 meddelade styret i Västra Götaland att man ville sluta betala för digitala vårdbesök utanför regionen. 

Något som fått fler regioner att hoppa på bollen och undersöka beslut i samma linje. 

I Östergötland välkomnas den nya ersättningsmodellen även bland regionens oppositionspartier. 

– Vi tycker att det är ett bra beslut och ett steg i rätt riktning när  det handlar om att analysera hur de här digitala vårdtjänsterna används, där vissa privata vårdbolag nyttjat systemet mer än andra, säger Lena Micko (S), andre vice ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Östergötland. 

Från Vänsterpartiets sida ser man också positivt på vad man menar kan vara ett sätt att begränsa möjligheten för vinstdrivna vårdbolag att ta ut dubbla avgifter för listade patienter. 

–Vi har ett jättestort problem med aktörer som har en fysisk vårdcentral och samtidigt erbjuder digital utomlänsvård, säger Jessica Eek (V), ledamot i regionstyrelsen i Östergötland. 

Som exempel nämner Jessica Eek vårdbolaget Kry, som hon menar tjänar på att både lista patienter på egna vårdcentraler samtidigt som de slussar över patienter till företagets digitala nätläkare.

– På koncernbasis är det klart att det är lukrativt för Kry, men det innebär en systematisk snedfördelning av vårdens resurser, säger Jessica Eek. 

Befarar konsekvenser för patienter

Men Östergötlands läkarförening är oroliga för att den nya modellen ska drabba även offentligt drivna vårdcentraler. 

– Vi är helt emot att vårdcentraler ska ha kostnader de inte kan ha kontroll över, säger Niklas Theorin, ordförande för Östergötlands läkarförening. 

Niklas Theorin befarar att beslutet kommer att få konsekvenser både för vårdcentraler och patienter.

– De vårdcentraler som har många listade patienter som använder nätläkartjänster kan få ekonomiska problem. Då kan det bli svårt att ta hand om andra patienter som kanske bättre behöver den vården.

Enligt regionstyret skapar det här beslutet ett mer jämlikt vårdutbud för befolkningen och en mer rättvis ersättningsmodell, hur ser ni på det? 

– Absolut inte, det ger en ökad valfrihet för de som har möjlighet att nyttja de här alternativen. Men för andra grupper som ofta behöver vården mest, såsom äldre, barn, psykiskt sjuka och nyanlända, kommer det att finnas mindre resurser. Dessa grupper har ju såklart också teoretisk möjlighet att utnyttja nätläkartjänster, men vi vet ju att de inte gör det i praktiken. 

På samma sätt vet vi att människor som behöver bli inlagda på sjukhus, som kanske har cancer eller behöver opereras, inte har någon som helst nytta av nätläkare. 

Men regionstyret menar att det framförallt är vårdcentraler som ligger i tätort och har listade patienter med relativt hög socioekonomisk status som kommer att drabbas, inte de grupper du beskriver?  

– Det är inte så svart på vitt att vissa vårdcentraler bara har en viss patientgrupp. Även de vårdcentraler som regionstyret pekar på har olika typer av patienter som behöver olika typer av vård. 

Vad skulle ni vilja se för lösning vad gäller de ökande kostnaderna för digital utomlänsvård? 

– I grund och botten skulle vi vilja se att man styrde över de här resurserna till patienter som behöver det mest förstås. Sen har ju regionen en egen digital vårdcentral, alltså en nätläkarfunktion, som man borde kunna utnyttja mer. Men för att det ska funka behövs förmodligen en nationell samsyn vad gäller ersättningsmodellerna, som säger att patientens nätläkarbesök inte ska bekostas om det finns alternativ i hemregionerna.