Frågan är hur brotten inspirerar varandra och om man kan prata om en så kallad ”copycat”-effekt. Begreppet syftar på att ett medialt uppmärksammat brott ibland får efterföljare, så kallade copycats, som begår liknande brott och härmar det imiterade brottets tillvägagångssätt.

Sociala mekanismer

Enligt Teresa Silva, docent i kriminologi och specialiserad på psykologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, är det dock andra mekanismer som är verksamma i fallen med bränder på flyktingboenden.

– Copycat är egentligen inte tillämpligt i det här fallet. Termen används för andra slags våldsbrott, till exempel mord. Här handlar det snarare, och det här är en personlig reflexion, om att den som utför ett sådant brott vill få något sagt, säger hon.

Att anlagda bränder riskerar att inspirera till liknande dåd kan ändå vara fallet ändå. Men i så fall handlar det om sociala mekanismer.

– Människor är missnöjda. Det brinner någonstans. Det pratas om det. Fler vill uttrycka sitt missnöje. Så ja, vi kommer att se det här igen och igen, säger hon.

Analysen delas av bostads-ministern, som kräver att bränderna utreds som terroristbrott.

– Dessa personer vill ändra den politiska ordningen genom skräckvälde. De är organiserade och hetsar varandra på sociala medier, säger Peter Eriksson (MP) till Dagens Nyheter.

Vad kan myndigheter göra för att hindra framtida bränder?

– Man måste analysera vem som kan ligga bakom, men i termer av grupper, inte individer. Vad vill de? Man måste angripa det underliggande sociala problemet. Det här är ju ett rätt vanligt brott som vi sett på flera håll där det finns sociala problem, som i Paris förorter till exempel, säger Teresa Silva.