När migrationspolitiken stramats åt i Sverige de senaste åren är hbtq-personer några av dem som drabbas allra värst.
– Förlängningen av den tillfälliga asyllagen har varit direkt diskriminerande mot hbtq-personer, säger Deidre Palacios, vice ordförande för RFSL.
– Regnbågsfamiljer som inte får återförenas eftersom man måste ha bott ihop i sitt ursprungsland. Det är diskriminerande mot hbtq-personer som inte har haft den möjligheten. Man har inte har gjort tillräckliga analyser av konsekvenserna.
Malin Björk, EU-parlamentariker och Vänsterpartiets talesperson för hbtq-frågor, instämmer i beskrivningen.
– Hbtq-flyktingar är några av dem som drabbas hårdast när politiken blir mer repressiv. Folk upplever att skyddsskälen används väldigt godtyckligt.
Inga siffror
Migrationsverket har av integritetsskäl inga siffror på skälen bakom asylsökningar och kan därför inte svara på hur många som åberopar hbtq-skäl. Men definitionen av vem som är en flykting är densamma.
– Det är fortfarande så att en person som tillhör gruppen hbtq-personer och riskerar förföljelse i sitt hemland på grund av det ska beviljas flyktingstatus i Sverige om hen inte kan få skydd i hemlandet, säger Annica Dahlqvist, utbildare i hbtq-frågor på Migrationsverket.
– Personen ska göra sannolikt att hen tillhör gruppen hbtq-personer, att hen har en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av det och att hen inte kan få skydd från myndigheterna eller genom att flytta någon annanstans i hemlandet.
RFSL har riktat kritik mot Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar, som de menar är godtyckliga och att hbtq-personer behandlas stereotypt i asylprocessen. Något som fick stöd av en tysk studie nyligen, där det framgick att hbtq-personer kan förbättra sina möjligheter att få uppehållstillstånd genom att bete sig på vissa sätt.
Exempelvis kunde homosexuella män som betedde sig mer feminint öka sina chanser att få asyl, men också att de kunde påvisa att de besökt gay-barer eller Pridefestivaler, eller genomgått en ”komma-ut-process”.
– Det är inte alla som har gjort det, på grund av de rädslor och hotbilder som finns. Vi ser exakt samma problematik i Sverige. Det finns starka normer kring det västerländska synsättet. Lesbiska kvinnor som har barn uppfattas till exempel inte som trovärdiga, säger Deidre Palacios.
– Det är stereotyper om vi hur vi anser att en homosexuell ska ha levt och ska uppföra sig, hur den presenterar sig när de sitter framför en handläggare. Folk bedöms som icke trovärdiga för att de inte har levt öppet eller haft homosexuella relationer i sina ursprungsländer, säger Malin Björk.
I länder där homosexualitet är tabu och där hedersvåld och förtryck förekommer vågar helt enkelt inte hbtq-personer kalla sig homosexuella, vilket försvårar asylprocessen.
– Man anses inte trovärdig om man inte kan prata om sin sexuella läggning på det sätt som vi förväntar oss i Sverige. Det är helt orimligt, säger Malin Björk.
”Aldrig teknisk bevisning”
Migrationsverket har inte gjort någon analys av den tyska studien men hävdar att de rekommendationer som ges i studien lärs ut och följs i Sverige.
Migrationsverkets försöker, enligt Dahlqvist, skapa en utredningsmiljö som är trygg för den asylsökande:
– Vi pratar med den sökande om hur hen har levt som hbtq-person i hemlandet, relationer till vänner, familj, religion och kultur. När vi gör det berör vi ibland också ämnen som ”komma ut”, öppenhet och politiskt engagemang för frågorna. Alla har ju en egen upplevelse av att vara hbtq-person så det finns inte några rätta eller felaktiga svar.
Syftet är att få en bild av den sökandes liv som kan ligga till grund för bedömningen.
– Det är inte vad den sökande berättat eller hur den sökande betett sig som avgör om Migrationsverket anser att hen är tillförlitlig. Det är istället att den sökande berättat om sin personliga process och sina upplevelser kopplat till den egna identiteten utifrån sina egna förutsättningar, säger Annica Dahlqvist och fortsätter:
– Om en person kommer från ett land där det skulle innebära en fara att vara öppen säger det ju sig självt att personen varit tvungen att vara mycket försiktig med sin öppenhet. Vi efterfrågar aldrig teknisk bevisning om sexuell läggning men om en person säger att hen är medlem i en organisation så ges hen möjlighet att styrka det med medlemskort eller dylikt. Det används då till den sökandes fördel i helhetsbedömningen.
Vill riva upp lagen
Ett av RFSL:s krav är att Sverige river upp den tillfälliga asyllagen och gör permanenta uppehållstillstånd som huvudregel. RFSL vill också att Sverige slutar utvisa hbtq-personer till länder där hbtq-personer förföljs.
– Många får det väldigt farligt när de kommer tillbaka. De blir trakasserade och förföljda. De går till polisen och ber om hjälp, men polisen ignorerar det. Migrationsverket menar att det finns skydd från myndigheterna, men vi ser en diskrepans, att hbtq-flyktingar inte får det. De riskerar sina liv, säger Deidre Palacios.
Malin Björk tillägger:
– Ett land behöver ju inte vara säkert för en hbtq-person bara för att det inte har en politisk konflikt eller tillämpar politisk förföljelse. I till exempel Ukraina och Ryssland är det förenat med livsfara för vissa. Häromveckan mördades en hbtq-aktivist i Ryssland. Det mordet visar med all tydlighet hur situationen är där.
