I en ny rapport analyserar patientnämnden kvinnornas klagomål och konstaterar att det största problemet är brister i bemötandet. Kvinnorna upplever att de inte blir lyssnade på eller tagna på allvar. Det har påverkat vårdförloppet eller deras upplevelse av vården.
– De allra flesta som jobbar inom sjukvård har ambitionen att ge ett gott bemötande. Därför är det förfärligt med de här vittnesmålen, säger Nils Crona.
Han är verksamhetschef för obstetriken på Sahlgrenska, som ger vård i samband med graviditeter och förlossningar. Efter att ha jobbat flera decennier inom sjukvården känner han igen bilden som framkommer – att vården har en del att jobba med när det kommer till bemötande. Han menar att det är viktigt att ta klagomålen på allvar, även om 180 klagomål är förhållandevis få med tanke på att Västra Götalandsregionen tar emot tiotusentals gravida kvinnor varje år.
– Jag tror snarare att det här kan vara toppen på isberget, eftersom det inte är alla som kontaktar patientnämnden när de är missnöjda med vården.
Aborterade hemma
Flera av klagomålen till patientnämnden handlar om situationer som uppstått kring fördröjda missfall, alltså när fostret dött i magen och måste avlägsnas med läkemedel eller operation. Kvinnor vittnar om att de tvingats bära sina döda barn i magen under flera veckor innan de fått tid för abort. En person som drabbats av fördröjt missfall berättar att hon fått instruktioner om att påbörja en abort hemma med läkemedel och avsluta den på sjukhuset. Trots att hon fick värkar under natten bedömde förlossningskoordinatorn att hon inte behövde komma in till sjukhuset. Det slutade med att hon fick föda sitt döda foster ensam hemma på toaletten.
Inom endometriosvården berättar flera kvinnor att deras smärtproblem förminskats och att vårdpersonalen gett dem råd som visar på okunskap. En person som sökte hjälp för misstänkt endometrios fick rådet att ”gå hem, drick te och ta det lugnt”. En annan fick höra av sin barnmorska att endometrios inte är en sjukdom att sjukskrivas för.
Nils Crona håller med om att bristerna vid just endometrios kan bero på okunskap, eftersom det länge varit ett eftersatt område. Bristfälligt bemötande inom andra delar av kvinnosjukvården tror han delvis förklaras av stress. På akutmottagningarna kan personalen ha svårt att hinna sätta sig ner och lyssna ordentligt på varje patient. Han tror också att det kan bero på att vården blivit så standardiserad att personalen har svårt att anpassa vården efter enskilda patienters önskemål.
– Standardiserade vårdförlopp är bra i grunden men det kan leda till att patienterna upplever att de bara blir en nummerlapp i en kö och inte blir behandlade som individer. Så ska det absolut inte behöva vara.
Satsar på kvinnor
2015 inledde regeringen en satsning på att stärka kvinnors hälsa. Förra året fick Västra Götalandsregionen 300 miljoner kronor som var öronmärkta för att utveckla kvinnovården. Pengarna har bland annat gått till att minska antalet förlossningsskador och till en särskild akutmottagning för gravida kvinnor med komplikationer. Regeringssatsningen ska pågå till 2022 och Nils Crona tror att pengarna kommer att göra skillnad.
En annan sak han hoppas ska göra att kvinnor får en mer positiv bild av vården är att personalen på förlossningen arbetat med sin värdegrund och diskuterat hur de beter sig mot varandra och patienterna. De har pratat om vikten av att säga till om de hör att en kollega är kort i tonen eller inte förklarar något tillräckligt bra för patienterna. Nils Crona tycker dock att det allmänna bemötandet av patienter har förbättrats sedan han började arbeta som gynekolog på 70-talet.
– Då var besöken bara tio minuter långa och man skulle både hinna hälsa, prata, undersöka och ge besked. Patienterna satt redan avklädda när man kom in och det förekommer inte idag. Det är ett anständighetskrav.
