Ny studie: Sociala sammanhållningen inte hotad i Sverige

95 procent av dem som tillfrågades känner sig som en del av det svenska samhället. Hur väntat var det resultatet?

– Jag har undersökt detta i tre år och det var ungefär lika stor andel alla år. Det var inte förvånande nu, men om jag går tillbaka till när jag undersökte det första gången, 2014, så visste jag inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Sedan ska man alltid vara lite försiktig när det gäller att dra slutsatser om hela befolkningen. De som inte känner sig som en del av samhället svarar nog inte på den här typen av enkäter, säger Jesper Strömbäck, medförfattare till rapporten samt professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Han fortsätter:

– När det har blivit att debatten väldigt mycket går ut på att den sociala sammanhållningen är hotad eller håller på att undermineras, så tycker jag att det är viktigt att lyfta fram att de här resultaten inte ger något stöd för det. Människor till vänster är oroliga för att ökade inkomstklyftor ska leda till minskad sammanhållning, medan människor till höger är oroade för att invandring ger minskad social sammanhållning, men resultaten tyder på att oron är överdriven.

Resultatet skiljer sig däremot mellan olika grupper. SD-sympatisörerna sticker ut, där 84 procent känner sig som en del av det svenska samhället.

Hur splittrat är Sverige?

– Om man tittar på den här studien och andra studier så pekar den sammantagna bilden på att den sociala sammanhållningen i Sverige är stark. Det finns inga tecken på att den har försvagats, men det finns fortfarande grupper som inte känner sig som en del av samhället. Det är inte så att det inte finns problem att ta i.

Går det att se några förändringar kring vilka grupper man känner samhörighet med?

– Det finns några mindre förändringar. Till exempel i vilken utsträckning man känner samhörighet med människor som kommer från en annan kultur, så var det färre som känner samhörighet 2016 än 2015. Men 2015 var det fler än 2014, så det är inte så att det har minskat för varje år. Det är svårt att dra några säkra slutsatser.

Vilken betydelse spelar folks medievanor?

– Inte särskilt stor. Jag hade trott när jag påbörjade undersökningen att det skulle finnas samband där, men de är väldigt små. När det gäller användning av traditionella media så är den övergripande slutsatsen att det inte har någon större betydelse för den sociala sammanhållningen. Sedan hade resultatet kanske varit annorlunda om vi tagit in användningen av olika digitala och alternativa medier.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.