BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Crossing borders har sedan en tid tillbaka bytt namn till Make Equal och det är inom den organisationen som sajten Killmiddag.se har startat. Där kan alla som är intresserade bland annat få tips på samtalsämnen.

– Killmiddagarna har funnits i några månader, men nu finns det en samlad sida som vi kan hänvisa till. Tidigare har vi varit tvungna att svara på enskilda mejl från alla som varit intresserade. Nu ger vi också människor en överblick och förslag på vad man kan göra och varför det är viktigt att göra något, säger Ida Östensson.

Fler känner sig delaktiga

Stiftelsen Make Equal beskrivs som "lösningsfokuserad" och målsättningen att hela tiden komma med förslag på vad som kan göras i stället för att bara se till problemen går som en röd tråd i Ida Östenssons argumentation. Det var efter att hon reagerat på övergreppen på svenska festivaler som idén till killmiddagen föddes.

– Den stora skillnaden från andra initiativ vi tagit är att män som tidigare inte har engagerat sig på något sätt känner sig delaktiga nu. Jag tror det handlar om att kampanjen synliggör att patriarkatet även drabbar män och att det finns konkreta förslag på en lösning.

Varför kom ingen kille med förslaget om killmiddag, tror du?

– Det är ganska svårt för män som är medvetna att lyfta sådana här frågor. När Per Ström och andra jämställdister ska lyfta liknande frågor så blir det så fel för de ställer grupper mot varandra och de säger att det är MER synd om män, och då blir det fel fokus. Det vi gör är att säga att "vi fattar att ni mår dåligt över det här också".

"Lätt att cementera könsroller"

Tanken med killmiddag.se är bland annat möjliggöra diskussion kring sådant som närhet, sex, normer och grupptryck. När Ida Östensson får frågan om det finns några mansnormer som är bra och värda att ta efter diskuterar hon ett tag med sina kollegor i rummet innan hon kommer fram till ett svar.

– En norm som många män fostras in i är att våga göra saker. Det kan vara positivt till en viss gräns. Men finns det inte en medvetenhet så kan denna egenskap betyda att man tar sig fram på andras bekostnad. Men det är nog bättre att män svarar på denna fråga, säger hon.

Du har varit väldigt aktiv i den offentliga debatten om feminism och jämställdhet, blir du någonsin trött på att hela tiden engagera dig?

– Ja, det kan jag ofta bli. Man får ju inte tro att vi som kämpar för jämlikhet tycker att det är världens roligaste grej. Jag hade ju mycket hellre gått på stan med mina kompisar eller käkat marängsviss, men jag ser inget alternativ. Jag får ut min frustration, ilska och sorg genom att kämpa mot orättvisor.