– Men om en person från ­Pakistan som heter Aisha, ger sitt barn namnet Muhammed, firar Eid och andra muslimska högtider och är betalande medlem i en muslimsk församling. Då är det självklart för oss att det är en muslim, säger David Thurfjell, professor i religions­vetenskap vid Södertörns högskola.

Resultat ”omkullkastar” bilden

Det svenska majoritets­samhällets bild av ­sekularitet och religion i Sverige stämmer dåligt överens med ­verkligheten. 

Det visar en ny rapport skriven av David Thurfjell ­professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, och Erika Willander, forskare inom religionssociologi vid Umeå universitet. De har gjort en enkätstudie med svenskar med familjebakgrund i de största muslimska familjebakgrundsländerna Iran, Irak, Bosnien/Jugoslavien och Turkiet. 

– Om man tänker sig att svenskättade ­svenskar är de ­sekulariserade och mellanöstern­ättade svenskar är de religiösa, så omkullkastas det av de här resultaten, säger David Thurfjell.

I stället visar studien att personer med en ­kristen ­familjebakgrund visar ­betydligt större samhörighet med kristendomen än vad personer med en muslimsk familjebakgrund visar när det gäller islam. 

Skev självbild

Samtidigt finns det en bild av att den svenska majoritets­befolkningen, som har en kristen familjebakgrund, är mycket sekulariserad. 

Det beror delvis på att ideal och praktik skiljer sig åt, ­berättar David Thurfjell. På 1900-talet hade svenska ­politiker en tydlig retorik om Sverige som ett sekulariserat land, men ­sekulariseringen ­genomfördes inte helt i ­praktiken.

– Den skeva självbilden beror på myten om vår egen exceptionalism, men också på att vi har haft konkurrerande kristendomsformer i Sverige. Från ett pingstkristet perspektiv är inte de lutherska mainstreamkristna tillräckligt kristna för att kalla sig kristna, säger han.

Överdriver skillnader

Att svenskar med muslimsk bakgrund ofta beskrivs som mer religiösa än de är kan enligt David Thurfjell bero på att det finns krafter i samhället som vill polarisera.

– Det kan vara svenska nationalister som vill ha en svensk etnisk eller kristen gemenskap. Eller muslimska grupper som vill ha en stark muslimsk gemenskap. Eller kristna, eller sekulariserade. Alla som har en stark politisk ambition att skapa gemenskap kring en identitet kommer tendera att överdriva skillnaderna. 

Obesvarad kärlek

Men David Thurfjell menar att det är politiskt farligt att skapa sig en så förenklad bild av verkligheten, eftersom den helt enkelt inte stämmer.

Vidare visar studien på vad författarna kallar för en obesvarad kärlek. 

– Det är ganska sorgligt i det här materialet. De som är muslimer och postmuslimer tycker ganska bra om kristendomen, men de som är kristna tycker inte så bra om islam, säger David Thurfjell. 

Han hoppas att den här rapporten kan nyansera bilden av muslimer och postmuslimer i Sverige. Och även bilden av kristna och postkristna.

– Vi vill bidra till att stävja den här pajkastningssituationen som vi har i dag. Just nu finns det inte mycket till samtal, det är mest polarisering. Och det hjälper oss inte framåt. 

Imamen i Stockholm: Hänger ihop med att svartmåla muslimer

Mahmoud Khalfi, imam i Stockholms moské på Södermalm, känner igen sig i rapportens slutsats att personer med muslimsk familjebakgrund ofta beskrivs som mer religiösa än de är. Och den onyanserade bilden oroar muslimer.

– Jag har pratat med många unga. De är rädda för framtiden, säger Mahmoud Khalfi.

Varje vecka besöker hundratals personer Stockholms moské i Björns trädgård i Stockholm. Vissa av dem är där varje dag, andra bara vid högtider. En del blandar lite.

– Var och en väljer sin egen nivå av religiositet, säger imam Mahmoud Khalfi. 

Och vissa väljer ingen alls. Mahmoud Khalfi träffar många personer med muslimsk familje­bakgrund som är mer eller mindre sekulariserade.

Men i media och i samhällsdebatten är det sällan dessa mindre, eller inte alls, religiösa personer syns när det talas om islam. I stället kopplas religionen oftare samman med isolering, parallellsamhällen och extremism, menar Mahmoud Khalfi. 

– Det här är helt fel, det stämmer inte ur ett religiöst perspektiv. De är medvetna, de vet det, men det är konspirationsteorier och det är försök att svartmåla muslimer.

Och det här, menar han, är en av anledningarna till att det finns en bild av att muslimer i Sverige är mer religiösa än vad de är.

Känner sig inte trygga

Under högtiderna är det extra många som kommer till Stockholms moské. Men i år, vid firandet av Eid al-Fitr, var det ännu fler än vanligt. Mahmoud Khalfi beskriver det som exceptionellt: aldrig tidigare har det varit så mycket folk, och han tror att anledningen är att människor är oroliga.

– Man vet att man är en liten minoritet och man är rädd. Då kommer man tillbaka och försöker samlas. Det är som en flock med fåglar eller andra djur. Det är samma princip tänker jag. Man hör om olika hot från SD och så vidare, och då kommer tillbaka till religionen och samlas.

Och unga muslimer som han pratat med, personer som är födda i Sverige, har uttryckligen sagt att de inte längre känner sig trygga här.

– De säger att de inte har en chans att leva och uppfostra sina barn här i Sverige.

På grund av det politiska klimatet?

– Ja, på grund av det politiska klimatet.

Vad säger du till dem då? 

– Jag försöker ge hopp till de unga. Man försöker hjälpa till. Det finns många fina människor som hjälper till. Men det här är ett stort problem. 

Han tycker att både media och politiker har ett ansvar i att nyansera bilden av islam och muslimer i Sverige. Och det kan man göra genom att helt enkelt visa vad islam egentligen handlar om:

– Som fred, frid, tolerans, mänskliga rättigheter och mänskliga värderingar.