Analysen visar att föräldrar har ökat sitt uttag av dagar med föräldrapenning fram till barnets fyraårsdag och att det framför allt är pappor som tar ut fler dagar. Det innebär att fördelningen av dagar mellan mammor och pappor blivit något mer jämställd, konstaterar ISF.

Pappors uttag har i genomsnitt ökat med 11 dagar fram till barnet fyllt fyra år sedan reformen infördes.

Påverkar olika

Analysen visar även att reformen har påverkat olika grupper på olika sätt.

– Vi ser till exempel att både mammor och pappor i par där båda föräldrarna har högre inkomster tar ut fler dagar med föräldrapenning fram till barnets fyraårsdag. Den här inkomstgruppen har tidigare tenderat att spara dagar tills barnet blivit äldre, säger Susanne Fahlén, utredare och forskare på ISF.

Men utvecklingen att pappor tar ut fler dagar måste ses i ljuset av att mammor fortfarande över lag är de som är hemma med barnen. SCB:s statistik visar att mammorna i snitt tar 62 procent av de ersatta dagarna för vård av barn.

Vill öronmärka mer

Sveriges Kvinnolobby är en av de organisationer som kritiserar att utvecklingen går långsamt och hävdar att det hänger samman med att föräldradagarna inte är öronmärkta i lika utsträckning till båda föräldrarna.

I Sverige är knappt en femtedel av föräldrapenningen öronmärkt för pappan. Flera andra länder går längre: Både Norge och Island har en tredelad försäkring och på Island är intentionen att dela försäkringen nästintill lika mellan föräldrarna. Även i Finland finns planer på en förlängning av pappaledigheten.

En rapport från Sveriges Kvinnolobby för en tid sedan, landade i slutsatsen att det hittills enda framgångsrika sättet att påverka mäns uttag av föräldraledighet är just öronmärkta dagar. I alla nordiska länder följer mäns uttag av föräldrapenning nära det antal dagar som är öronmärkta för dem. Det norska exemplet visar att när antalet öronmärkta dagar för pappor minskade år 2014 så minskade också mäns uttag på i princip samma sätt.

– Forskningen visar tydligt att ojämställdheten accelererar när det första barnet kommer och hur vi delar föräldraledigheten spelar stor roll. Det är anmärkningsvärt att svenska politiker är så passiva i att förändra detta, säger Jenny Andersson, sakkunnig inom arbetsmarknadsfrågor på Sveriges Kvinnolobby, i ett uttalande.