– Det här området är lite känsligt, precis innan publiceringen plockades det bort ett stycke för att ingen egentligen vet hur många som bor i trångboddhet. Det här är ett stort problem. Om man ska kunna leverera och planera samhällsservice måste man veta hur många som bor i ett område. Det är något vi historiskt haft bra koll på men de registerbaserade uppgifterna stämmer inte i de områden som är mest utsatta för trångboddhet, bland annat för att det finns många papperslösa och asylsökande som bor där utan giltiga kontrakt. Det är de mest utsatta på olika vis som också är de som är mest trångbodda.

Enligt urvalsundersökningarna har trångboddheten ökat från 3 procent till 5 procent de senaste tio åren. Medan enligt lägenhetsregistret och folkbokföringen ligger snittet för trångboddheten i storstadsregionerna 2019 på 19,5 procent, och i Stockholm så högt som 21,3 procent.

Studien har gjorts i syfte att undersöka de negativa effekter som trångboddhet kan leda till. Johnny Lorentzen menar att det ibland kan vara svårt att avgöra vilka problem som är en effekt av trångboddhet och vad som är en konsekvens av andra samhällsproblem som finns i miljonprogramsområdena.

– Det finns en del skillnader i dessa områden jämfört med andra bostadsområden som att de kan vara mer etniskt segregerade och socioekonomiskt segregerade. Det är svårt att separera ut effekten av trångboddhet från andra effekter.

”Stresseffekter som magont”

Nyligen släpptes riksrevisionens utredning som också tittat på effekter av trångboddhet, där de kommit fram till att man inte ser några tydliga effekter. Johnny Lorentzen menar att det beror på att man missar en stor befolkningsgrupp. Utifrån de intervjuer som redovisas i Region Stockholms rapport drabbas barn i trångboddhet av både hälsoproblem och sämre förutsättningar att lyckas i skolan.

– Miljonprogrammets bostäder var en del av välfärdsprogrammet och är i grunden bra bostäder men de är planerade för en kärnfamilj eller två, tre personer. Idag bor det i vissa fall flera familjer i samma bostad. Det kan göra att man kan få problem med skadedjur, fukttillskott, mögel och luftkvalitet. Är det trångt är det också svårare att hålla rent, det är många saker som går i varandra. Det kan leda till stresseffekter som huvudvärk och magont eller att astman försämras på grund av miljön, säger Johnny Lorentzen.

– Intervjupersonerna menar också att barnen har begränsade möjligheter till läxläsning, de har inte möjlighet att dra sig undan till egen vrå. Om man inte har en väldigt bra förmåga att avskärma sig blir skolarbetet rimligtvis svårare.

Otillräckliga insatser

I rapporten beskrivs också hur det kan se ut i trångbodda familjers hemmiljö:

”Många familjer som är trångbodda hyr i andra eller tredje hand och i vissa fall betalades en ockerhyra. Det kan ofta vara många personer som bor på samma utrymme, inte bara familjen med släkt utan även andra familjer som inte känner varandra. Ibland kan upp till 10–15 personer bo i en trerumslägenhet. Familjerna bor då cirka 4–5 personer i varsitt rum och delar på andra utrymmen som badrum och kök. Det kan också vara fullt med madrasser utspridda i lägenheten så det knappt finns någon plats att röra sig.”

Idag pågår en hel del sociala insatser i miljonprogramsområden, både från myndighetshåll och från ideella organisationer som har lokaler för läxläsning och tar initiativ för utflykter. Men Johnny Lorentzen menar att man fortfarande är långt ifrån att utjämna sociala skillnader i samhället. En viktig början för att kunna göra det handlar återigen om att känna till ingångsvärdena.

– Hur många barn och hur många är det överhuvudtaget som bor där? Man behöver dessa uppgifter för att kunna agera rationellt.

Tryggheten finns i skolan

När fler skolor går över i distansundervisning på grund av pandemin riskerar barn och unga som lever i trångboddhet ännu svårare påfrestningar i skolarbetet.

Happy Hilmarsdottir, grundskolechef för skolorna i Järvaområdet är medveten om att många elever i området lever i trångboddhet.

– Vi vet att läxläsningen kan påverkas och att skolan är en väldigt viktig och trygg plats för många. En mellanstadieelev skrev för ett tag sen i en enkätundersökning att skolan är en bättre plats att vara på än hemma. Det är viktigt att ha det i beaktande, att det är svårt att bo trångt.

– Vi har jättemycket utflykter och försöker göra mycket för att ta barnen till olika områden i länet. Läxhjälp har vi också på alla skolor och på alla lov. Vi vet också att det är extra svårt för många i pandemin. Vi försöker undvika att gå till distansundervisning eftersom att alla inte har en plats att studera på hemma.

Behov av undervisning

I slutet på december tvingades alla högstadier i Stockholm ändå att övergå till distansundervisning.

– Den veckan såg vi att flera elever sökte sig till andra platser än skolan. De flesta har tillgång till wifi men många hade det inte. Nu har vi planerat för om vi tvingas till distansundervisning igen att erbjuda wifi och skollunch. Vi har också alla skolor öppna för barn med särskilda behov för att de ska kunna få extra stöd. Alla elever har även tillgång till datorer.

Happy Hilmarsdottir hoppas på att det inte ska behöva ske igen.

– Det är väldigt motvilligt som vi skulle gå över till distansundervisning. Vi ser att eleverna har behov att komma till undervisningen, de har inte råd att missa undervisningstid, men om vi är tvungna att stänga så gör vi det. Det kan hända att det bara skulle handla om enskilda skolor och inte alla i Järvaområdet.