Ny rapport om gigekonomin: ”Det skapar ett ovärdigt liv”

Vad är det viktigaste som ni har kommit fram till?

– Det är insikten om att gigekonomin hänger ihop med långvariga trender inom kapitalismen. Och vill man göra något åt de dåliga villkoren som sprider sig i samhället räcker det inte att gå på de värsta företagen, utan det måste till en mer grundläggande förändring.

Jacob Lundberg menar att gigekonomin berör de flesta i dag, och att det är en viktig punkt de vill föra fram i rapporten. 

– Det framställs ofta som att gigekonomin är avskild från en välfungerande, normal arbetsmarknad. Men det vi har sett under de här åren är att de drag som kännetecknar gigekonomin finns på så många olika ställen. Vikariepooler och i välfärden med New Public Management. Det är väldigt spritt och det vi har kommit fram till är att det inte går att avskilja helt tydligt. Man borde istället tala om en ”gigifiering” av arbetsmarknaden, säger han.

Vilka tänker du på?

– Förutom vikarievärlden, sjukvården. På det stora hela kan man se att stora plattformar som förmedlar jobb blir vanligare. Och det finns mycket riktat direkt mot plattformarna, exempelvis översättningsjobb där lönerna är väldigt låga. Under pandemin är det också många som har jobbat hemifrån och förväntas stå för egna arbetsredskap, kontorsmaterial och så vidare, säger han.

De stora konsekvenserna får de som utför arbetet stå för, med en minskad frihet som följd.

– För de som arbetar innebär ”gigifieringen” att mer och mer av ens tid äts upp av jobb och att man ständigt måste vara tillgänglig.
Det skapar ett ovärdigt liv att befinna sig i en sådan arbetssituation, konstaterar Jacob Lundberg.

Nedslag på en arbetsplats

I rapporten tar de upp företaget MoveByBike som exempel. En av organisationens medlemmar arbetade där under två års tid för att kunna skildra situationen inifrån.

– Det här företaget var till en början hyfsat normalt när vår medlem började arbeta där. Det som hände under de åren han jobbade där var att de gradvis gick över till en mer gigliknade modell. Det kom krav på att använda egen utrustning, egen mobil och arbetskläder. Det blev även en starkare kontroll över arbetet, de samlade in data via olika appar och en mer detaljstyrning av arbetet, säger Jacob Lundberg.

Faktorer bakom

En annan del av rapporten handlar om uppkomsten av gigekonomin. 

Enligt Jacob Lundberg, talesperson vilar det på tre ben.

– Övergången från industrisamhälle till tjänsteekonomi. De nyliberala avregleringarna på arbetsmarknaden som har skett sedan 70-talet globalt sett, och från 90-talet och framåt i Sverige. Sen också framväxten av den digitala plattformsteknologin som ett sätt att organisera och leda arbetet. Det är i skärningspunkten mellan de olika tendenserna som gigekonomin har uppstått. 

Kan ni se några positiva tendenser?

– Ja, att många börjar ifrågasätta gigekonomin och att man ser att det här inte är en avskild del, utan hänger ihop med hela den övriga arbetsmarknaden. Många jobb är på väg åt det hållet. Debatten är inte där än. Men vår förhoppning är att vår rapport ska leda in diskussionen lite åt det spåret i alla fall.