Pandemiåret har rört om bland svenskarnas känslor inför vinster i välfärden. Enligt en ny undersökning från tankesmedjan Katalys hade åtta av tio väljare röstat för begränsningar i välfärden i någon form om det vore en folkomröstning idag.
Det har gått tio år sedan Carema-skandalen. Bolaget som idag går under namnet Vardaga, gjorde miljardvinster samtidigt som man införde strama sparåtgärder som ledde till grova missförhållanden på bolagets äldreboenden. Efter det har många liknande skandaler bland vinstdrivande företag i välfärden uppdagats.
I år har vårdbolaget Attendo fått stor uppmärksamhet för att cheferna tagit ut stora bonus-
paket samtidigt som avdelningarna till stora delar varit underbemannade. Under pandemin har det också avslöjats att bolag-
et inte delat upp sjuka och friska i covid-19 på boenden i Stockholm. Katalys gör tolkningen att det stora fokus som legat på vård under pandemin samt uppgifterna om Attendo ligger bakom att allt fler vill begränsa vinsterna.
– Attendos bonusutdelningar har bidragit till att 12 procent av allmänheten tycker att det blivit viktigare med vinstbegränsningar, vilket kan uppskattas till 900 000 väljare, säger Katalys chef Daniel Suhonen i ett pressmeddelande.
Lööf ignorerar väljarna
Även bland partier som utåt sett är för vinster i välfärden har en skepsis växt under året. 70 procent av Centerpartiets väljare anser att vinsterna måste begränsas i välfärdsbolagen i den Novusundersökning som Katalys beställde.
– De 70 procent av centerväljarna som vill begränsa vinsterna körs över fullständigt av Annie Lööf. Skulle S, MP, V och C bilda regeringsunderlag efter kommande val finns ett 83-procentigt stöd för att stoppa vinstjakten bland koalitionens väljare. Om C-ledningen ignorerar detta tvingar de in såväl väljarna som välfärden i något sorts elitdrivet ideologiskt gisslandrama, säger undersökningens författare Kalle Sundin.
Väljarundersökningen visar också att det finns ett stort stöd för Björn Åstrands utredning som lagt förslag till regeringen för en mer likvärdig skola. Sex av tio väljare tycker exempelvis att det är bra att kommunerna ska få högre skolpeng än friskolorna och hälften av väljarna vill slopa kötid som urvalsprincip i skolan.