– Även om det är glädjande att se att de flesta barn i Sverige har det bra, så ser vi att många barn med funktionsnedsättning har det sämre på flera olika sätt, säger Nikolaus Koutakis, statistiker på SCB, i ett uttalande. 

Mår sämre, mindre trygga

Bland annat visar rapporten att färre barn med funktionsnedsättning mår bra eller är nöjda med sig själva jämfört med andra barn. Hälften av alla flickor med funktionsnedsättning uppger exempelvis att de ganska ofta eller för det mesta är ledsna eller nere. Motsvarande andel för övriga flickor är 36 procent. 

Barn med funktionsnedsättning trivs också mindre bra i skolan. Jämfört med jämnåriga har en lägre andel barn med funktionsnedsättning arbetsro eller nära vänner i klassen. En högre andel upplever också att de utsätts för dålig behandling från både lärare och elever i skolan. 

Barn med funktionsnedsättning känner sig heller inte trygga i sitt bostadsområde, på väg till och från skolan eller i skolan i samma utsträckning som andra barn.

I linje med tidigare forskning

Resultaten är i linje med tidigare forskning från Folkhälsomyndigheten, FHM, som undersökt hälsan bland samma målgrupp. I den rapport över skolbarns hälsovanor som publicerades av myndigheten i fjol framgår att unga med funktionsnedsättning är mer stressade över skolarbetet, mer utsatta för mobbning i skolan och mindre tillfreds med livet än andra barn och unga.

– Resultaten är oroande eftersom det innebär att skolbarn som har en funktionsnedsättning har en ökad risk för ohälsa. Det behöver uppmärksammas av exempelvis skolpersonal och andra som arbetar för att främja barn och ungas hälsa och livsvillkor, säger utredaren Maria Corell i ett uttalande. 

Christina Heilborn är förbundssekreterare på riksförbundet FUB, som arbetar för att främja livssituationen för personer som lever med intellektuell funktionsnedsättning. Hon bekräftar att den bild som statistiken målar upp stämmer med FUB:s bild av målgruppen. 

– Generellt sett vet vi att våra medlemmar, såväl barn som personer i vuxen ålder, har ett sämre psykiskt mående och hälsa överlag, samt är utsatta för våld i högre utsträckning än andra grupper, säger Christina Heilborn.