BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
En som har ställt sig mycket kritisk till kontraktet är Vänsterpartiets ledamot i kommunstyrelsen Nicklas Lundström.
– Jag är rädd för att Norrköping kommer att gå till historieböckerna som staden där den andra stora vågen av privatisering inom välfärden började, säger han.
Ekonomisk vinst för kommunen
Det projekt där sociala utfallskontraktet testas för första gången är en satsning på att förbättra skolresultaten samt minska återplaceringarna för barn som blivit placerade i så kallade HVB- eller SiS hem. Finansieringen om 10 miljoner, står Leksell för. Om utfallet ger ekonomisk vinst för kommunen genom minskade kostnader för att återplacera barnen, får Leksell upp till en 20 procentig avkastning på sitt satsade kapital. Pengarna till återbetalningen med avkastning tas från kommunens sociala investeringsfond.
– Vi är för själva satsningen, men vi är emot den privata finansiären. Utan dem skulle vi ha två miljoner extra att ta från den sociala investeringsfonden. Vi har ingen ekonomisk kris utan skulle mycket väl kunna finansiera detta själva. Men argumentet som framförs är i stort sett: Detta är något nytt och häftigt som vi måste prova, säger Nicklas Lundström.
Risktagandet för Leksell innebär att om den grupp på 60 barn, som får ta del av satsningen inte visar bättre resultat än de barn som inte är en del av projektet, minskar ersättningen. Som minst kan de få tillbaka 4 miljoner. Men någon större risk för Leksell föreligger inte enligt Nicklas Lundström.
– Det är en ganska säker investering och en väldigt bra avkastning för den risk de tar. Jag menar, det är klart att ungdomar som får hjälp når bättre resultat än de som inte får det, säger Nicklas Lundström.
”En grupp få klarar av att hjälpa”
Anledningen till att kommunen väljer att satsa på sociala utfallskontrakt är enligt Nicklas Lundström ideologi.
– Det är en del i en allmän vilja att privatisera välfärden. I de länder där detta redan används har man låga skatter för de rika och många kommuner har inte råd att göra liknande investeringar utan att ta in riskkapital. Men det utarmar ekonomin i det långa loppet, eftersom man gör stora utbetalningar av medel som skulle gått till välfärden.
Kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) håller inte med om den problembeskrivning som Nicklas Lundström har. Enligt honom uppstod idén till de sociala utfallskontrakten när kommunen blev kontaktad av Leksell. Det fanns två anledningar till att kommunen då nappade. Dels innebär en extern aktör att man noggrannare än tidigare måste utvärdera insatsernas samhällsekonomiska utfall. Dels kunde Leksell erbjuda en lösning på det stora problemet med barn som placeras på HVB eller SIS-hem, menar Lars Stjernkvist.
– Det är en grupp som få kommuner, om någon alls, klarar av att hjälpa. Och om det nu är som Vänsterpartiet säger, att vi kunde gjort det här utan Leksell, då undrar jag varför de inte föreslagit detta innan? frågar han retoriskt.
Han tror inte att det stämmer att de två miljonerna som utgår till Leksell skulle kunna användas bättre i kommunen, och menar att Vänsterpartiets motstånd i frågan handlar om ideologi.
– De ser vad de tror att de ser. Ordet privat gör att de ser något annat än vad det faktiskt är, säger Lars Stjernkvist.
Men varför väljer kommunen att ta in det externa stödet, till en ganska hög ränta, när det redan finns pengar för detta i den sociala investeringsfonden?
– För det första så är det ett billigt lån, eftersom vi bara behöver betala tillbaka om det är så att vi har tjänat mycket mer än vad lånet kostar. Får vi inte sänkta kostnader är det investerarna som står för nästan hela risken. Men sen är det också så att Leksell redan lagt ner tid och pengar på att ta reda på varför kommunen har så pass många barn som blir placerade och återplacerade. Säger vi nej till deras pengar säger vi också nej till den metodutveckling som de erbjuder, säger Stjernkvist.
ETC Norrköping når Leksell Social Ventures vd, Henrik Storm Dyrssen, via telefon. Han menar att Leksell erbjuder kommunen en grundlig utredning om barnens situation, vilka flaskhalsar som finns och ringar in problematiken. Därmed kan de visa hur kommunen bör rikta insatserna.
– När man har en idé om vad som behöver göras är det en konstform få det till stånd. Vi har erfarenhet av styrningsfrågor från privat sektor, och där kan vi hjälpa kommunen. Hur kan man följa upp saker? Hur kan man se till att det blir ett fokus på utfallet? Vi ger ett till par ögon på resultaten eftersom vi har ett egenintresse att det här blir bra, säger han.
Henrik Storm Dyrssen menar att de sociala utfallskontrakten är ett sätt att göra välgörenhet hållbar. Han menar att istället för, som vid vanlig välgörenhet, bara ge bort pengarna så innebär de sociala utfallskontrakten att man villkorar pengarna. Han framhäver också att de pengar som de får tillbaka från kommunen återinvesteras i nya satsningar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Men om vi i framtiden kan leverera ett par procent till de intresserade investerarna öppnar det för att vi, istället för bara välgörenhet, får in pengar från hela den internationella investeringsmarknaden. Skillnaden mellan att kunna leverera noll procents avkastning till investerarna och att kunna ge två procent, den är skillnaden mellan att ha några miljoner och ha miljarder.
Kritiker menar att det inte föreligger någon större risk för er med satsningen på barnen i HVB och SiS hem. Stämmer det?
– Det finns ingen kommersiell aktör som hade tagit den här risken. Det är 60 procents förlustchans och 20 procents vinstchans. Det finns också osäkerhet i utfallet, eftersom det är den första liknande insatsen i Sverige.
Men öppnar inte det här för att privata aktörer väljer vad det offentliga ska satsa pengar på, och att det då undergräver den representativa demokratin?
– Det är en viktig fråga. För det första är den här branschen inte så stor än. Det kommer finnas gott om tid att se den växa och se dess positiva och problematiska sidor. Men kommuner kommer bara samarbeta med oss om vi kan komma med något som inte redan finns. Men visst, det är de grejer som vi tycker är viktiga som vi kommer satsa på.
