Åklagare i fallet var Per-Erik Rinsell. Ha menar att det var ett enkelt brott att beivra då en privatperson lämnat in goda bevis till polisen.
– Det kom in skärmdumpar från en privatperson. Där såg man vad han hade skrivit och var han hade skrivit det. Polisen kunde verifiera informationen och eftersom personen hade ett relativ ovanligt namn krävdes det inga större insatser för att hitta honom. Sedan erkände han direkt.
Skärmdump ett sätt att tipsa
Om man själv skulle bli vittne till ett liknande brott är skärmdumpar ett bra, men inte helt säkert, bevismaterial.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Skärmdumpen är ett bra sätt, för då visar man precis vad det är man har sett och man säkrar hur det såg ut just då när man såg det. Sedan är det så att skärmdumpar tyvärr går att förvanska vilket gör att polisen måste verifiera fakta. Men det är ett bra sätt att tipsa polisen.
Att mannen i ett tidigt stadium erkände underlättade själva utredningen en hel del.
– Hade han nekat hade det försvårat utredningen. Då hade vi fått göra en mer djupgående analys av vad man kunde hitta för spår i hans dator. Det hade naturligtvis försvårat, men inte gjort det omöjligt, säger Per-Erik Rinsell.
Mannen menar själv att han inte står för åsikten han skrivit utan att det slank ur honom i affekt i stridens hetta. Men Per-Erik Rinsell menar att man inte kan prata om ett milt brott, utan att det är ett väldigt allvarligt brott.
– Det är för jävligt – rent ut sagt.
Anmälningarna har ökat
Frågan om hets mot folkgrupp på internet utreds av polisens demokrati- och hatbrottsgrupp. I Göteborg ligger en av tre sådana grupper. Den startades i april 2016. Hittills i år har gruppen i väst fått in mellan 90 och 100 anmälningar om hets mot folkgrupp på internet. Johan Kruse är en av utredarna, som totalt är sju stycken.
– Vi har haft två ärenden med fällande dom i år. Dessutom har vi sju ärenden som vi redovisat till åklagaren som vi ser väldigt ljust på. Sedan har vi ett stort antal ytterligare ärenden som vi jobbar med.
Antalet anmälningar har ökat rejält sedan våren i år, berättar Johan Kruse.
– Det är bra att de anmäls, vi vet att brotten sker och då är det bra att människor anmäler dessa. Det beror nog främst på att det finns privatpersoner som bestämt sig för att göra dessa anmälningar i mer organiserad form, säger han.
Grunden för att polisen ska kunna utreda frågan om hets mot folkgrupp på internet är att det inkommer en anmälan.
– Det skrivs mycket elände på nätet, och polisen är inte ute och kollar på allt på nätet hela tiden. Så vi är tacksamma att vi får in anmälningar att jobba med.
Åklagaren fattar beslutet
En annan del i frågan om en utredning om hets mot folkgrupp utreds vidare är att den måste uppfylla de rekvisit som står i lagen. Därefter beslutar en åklagare om det räcker för åtal.
– Det finns mycket som skrivs som är rent förkastligt, men det kanske inte är brottsligt enligt lag.
För att det ska klassas som hets mot folkgrupp ska man dels ha haft spridning på sitt yttrande. Enligt Johan Kruse så är kraven för spridning att det ska ha nått mellan sex och åtta personer. Dessutom ska yttrandet ha riktat hot eller missaktning mot de grupper som lagen pekar ut.
– Sedan hjälper det oss om det finns ett bra material i anmälan som vi kan gå vidare med, säger han.
