BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men i stället för att ha blivit extra parkeringsutrymme, som det var tänkt, har huset blivit en plats som missbrukare söker sig till. Det visar en kartläggning som socialtjänsten har gjort.
Spring in och ut
– Vi har pratat med företagare i området och med personal på Kulturmagasinet och Kultur och fritid. De säger alla att det har blivit mycket spring in och ut i parkeringsgaraget, missbrukare som kommer och går flera gånger om dagen, säger Madeleine Eriksson som är en av de två socialsekreterare som har hållit i kartläggningen.
Att missbrukare söker sig till parkeringshus är i och för sig inget nytt problem, säger hon, både i City-huset och i Balder har det varit rörelse tidigare. Sprejburkar som har legat kvar och urinlukt visar att människor har vistats där länge. I City-huset blev det färre som vistades sedan Slink in flyttade och det har även lagts energi på att kontrollera situationen med bland annat kameraövervakning.
– Men i parkeringsgaraget bakom Kulturmagasinet förvärras situationen. Vi har inte själva sett vad missbrukarna gör där, men vi har pratat med personer som har parkerat där och som sett människor sitta under trapporna och skjuta i sig droger. Bilägarna upplever det som väldigt obehagligt att vistas där, säger Madeleine Eriksson.
Vad tänker du från socialtjänstens sida om det här?
– Jag tycker så klart att det är fruktansvärt och vi känner att vi kommer till korta. Om de hade intagit droger framför oss hade vi kunnat ingripa. Men det vi har sett är att det förekommer droghandel och där har vi ingen möjlighet att ingripa eftersom det är en polisiär sak. Och om vi då ringer polisen så hinner de inte fram innan personerna hunnit undan. Hela situationen gör oss självklart frustrerade.
Borde ha varit bättre rustade
I sitt förslag till åtgärder har Madeleine Eriksson och hennes kollegor önskat ett tätare samarbete med polisen, kameraövervakning och att sommarens nytillsatta väktare vid Navet även ska patrullera parkeringsgaraget. De har också ställt sig frågan hur det kan vara bättre för allmänheten att öppna parkeringarna, när det har lett till att det blivit så obehagligt att vistas där att parkeringsplatserna ändå inte används.
– Med bakgrund av tidigare bekymmer i parkeringshusen så kanske man borde ha varit bättre rustade eller förberedda inför öppnandet. Nu måste vi diskutera olika lösningar på de problem som uppstått.
På Sundsvalls kommun är man nöjd med den nya parkeringsstrategin, och tycker att den har hjälpt till att skapa fler platser för allmänheten. Men problemen vid Kulturmagasinet är man medvetna om.
– Det ringer ständigt människor och säger att de har sett missbrukare där nere. Men vi ser det som ett övergångsproblem. Sedan vi öppnade det har det varit mycket dyrare att stå där än i de andra parkeringshusen, vilket har gjort att många platser varit tomma. Det har blivit en öde plats och missbrukarna håller till där eftersom de får vara ifred där, säger Eva Forslund på stadsbyggnadskontoret.
Det kommer det att bli ändring på snart menar hon, genom att priserna ska sänkas till de andra parkeringshusens nivå. Då kommer fler människor att vara i rörelse där och missbrukarna söker sig någon annanstans. Samtidigt vill kommunen sätta in väktare som städar undan så att det känns tryggare för användarna.
Ingen farlig plats
Att det känns obehagligt och otryggt behöver inte vara samma sak som att det är farligt. Enligt polisens brottsstatistik har till exempel inga våldsbrott rapporterats från parkeringshuset. Och Madeleine Eriksson, tycker inte att det är en farlig plats att vistas på.
– Man behöver inte känna sig rädd. Det här är människor som oftast håller sig för sig själva och vill vara ganska anonyma. Uppstår det situationer så är det oftast mellan dem själva. Sedan kan det ju så klart hända saker, säger hon.
Samtidigt försöker socialtjänsten arbeta med den här gruppen av missbrukare.
– När vi pratar om missbrukarna vid parkeringshuset är det ungefär tio personer, de flesta av dem etablerade missbrukare. Men de har ibland lockat till sig några yngre och det är så klart oroväckande, säger Madeleine Eriksson.
De flesta av de etablerade missbrukarna har eller har haft kontakt med socialtjänsten och har således redan en ingång. Det kan till exempel handla om ansökan om missbruksvård, bostad eller stödboende. En del har stödjande samtal med socialsekreterare, andra kan ha en uppföljande kontakt utifrån en avslutad behandling.
– Det finns mycket stöd att få ta del av och eftersom det främst handlar om välkända missbrukare som vistas på Navet så har de redan god kännedom om alla stödinsatser och vet exakt var de ska vända sig. De brukar också lämna meddelanden till sina handläggare via oss som rör oss på Navet.
Arbeta för ungdomar i riskzonen
Socialtjänsten arbetar vidare med dessa insatser, men vill också rikta in sig mot ungdomar.
– Vi vill arbeta uppsökande för att på lång sikt kunna skapa relationer med de ungdomar som är i riskzonen att fastna i missbruk och rekryteras in i kriminalitet. Ett sätt att göra det är att etablera kontakt med kuratorerna på gymnasieskolorna som har bra koll på eleverna i riskzon, säger Madeleine Eriksson.
