En undersökning av den danska statistikmyndigheten från i år visar att unga personer är bäst på att kontrollera trovärdigheten på material på internet som de misstänker är falska eller vilseledande. 36 procent i åldersgruppen 16 till 24 faktakollar falsk information – i åldersgruppen 65 till 74 år är siffran 12 procent.
Tidigare i år gick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ut med en varning för spridningen av vilseledande information om vaccination. De har också listat grundläggande tips på hur man bör tänka när man stöter på anmärkningsvärd information online (se fakta).
Vanliga fallgropar
Som i alla sociala sammanhang finns även i sociala medier oskrivna regler för vad som anses rätt och fel, okej och jobbigt, acceptabelt och irriterande. Det är sällan uppskattat att vara hatisk eller otrevlig, oavsett om du är ute på stan eller på nätet. Men andra saker kan vara mer subtila. Intentionen är ofta god – men utförandet kan få folk att dra en suck eller himla med ögonen.
Personliga meddelanden i kommentarer
Vill du skriva skriva något personligt till en bekant, reflektera då över sammanhanget och var du skriver det. Passar det du vill skriva i kommentarerna till en statusuppdatering; ett större sammanhang där kommunikationen sker till en större grupp människor? Är meddelandet av en mer personlig karaktär så går det alltid och skriva ett direktmeddelande. Om du vill skriva ”Det var längesen vi sågs” eller fråga hur personen mår så uppskattas det oftast om man väljer den mer privata vägen.
”Tack för insläpp”
Samma grundprincip här: Beroende på var du skriver saker så kan väldigt många personer ta del av det. Om du ansöker om att vara med i en låst Facebookgrupp och släpps in så behöver du inte tacka öppet så alla ser. Beroende på gruppens storlek så kan ditt ”tack” ses av tiotusentals personer du aldrig har träffat. Gruppens funktion – exempelvis att dela med sig av information och funderingar kring ditt lokalområde – kan gå förlorad om alla skriver ”Tack för insläpp”.
Kapa andras trådar
Läser du en tråd och ett kommentarsfält där BB-krisen diskuteras så är det kanske inte rätt plats att dela med dig av dina åsikter om Sveriges kvalmatch till fotbolls-VM. Vill du starta en diskussion om det ämnet så är det bättre om starta en egen tråd. Se ”OT” i ordlistan.
Alldagliga statusar på Facebook
På Facebook finns ett statusfält högst upp med texten ”Vad gör du just nu”. När Facebook började etablera sig i Sverige var det många som använde sina statusuppdateringar till att besvara den frågan. ”På middag hos grannarna”, ”på väg till gymmet” och liknande utgjorde en stor del av flödet. Men med tiden uppstod en oskriven regel att sluta skriva sådana statusuppdateringar.
Svara på "roliga" frågor
Olika sidor på Facebook så kan ibland lägga upp frågor som på ytan ser ut att vara av oskyldig karaktär, som ”Vad hette ditt första husdjur?” eller ”Vilket var ditt första telefonnummer?”. Svara inte på dem!
Den här typen av frågor brukar användas som säkerhetsfrågor för lösenord till olika konton på internet. Att ge ut den informationen kan göra att andra personer kan ta över ditt konto, varnar polisen.
Undvik alltid ”Kopiera – dela inte”
De digitala kedjebrev som sprids på sociala medier kan rentav vara skadliga. Ibland kan de innehålla information som någon försöker sprida för att vilseleda eller för att sprida en negativ bild av något. En sak att vara uppmärksam på är texter som avslutas med ”Kopiera – dela inte”. När många personer gör det så blir det väldigt svårt att söka upp vem eller vilka som är den ursprungliga källan. Om du kopierar inlägget finns en stor risk att du sprider skadlig eller missvisande information – och troligtvis hjälper du till att sopa bort spåren för den som började sprida det.
