– Syrienärendena var enklare och gick snabbt, det räckte att visa att man kom från Syrien i princip. Men afghanerna fick vänta till 2017, berättar en handläggare på Migrationsverket, som vill vara anonym.
Många av de som flydde gjorde det i slutet av sina tonår, och kom till Sverige som barn. Under tiden som hann gå mellan att de kom 2015 och att deras ärenden handlades 2017 hann många fylla 18 år.
– De skulle fått beviljat uppehållstillstånd om de hade bedömts när de var minderåriga, i stället fick de vänta ett år i onödan och led därför vad vi kallar rättsförlust.
En andra chans
För att ge ungdomarna som fått avslag en ny chans skrevs en ny paragraf in i gymnasielagen i juni 2018. Under några månader gick det att söka tillfälliga uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå, om den sökandes ärende uppfyllde en rad krav. Som en del av handläggningen görs en så kallad vandelsprövning. Då tittar myndigheten på ifall personen begått brott som är så allvarliga att det kan vara skäl att neka personen uppehållstillstånd. De som ansökte om att få stanna enligt gymnasielagen hade varit papperslösa mellan ansökningarna, och många hade begått ringa brott.
– Ringa stöld och ringa narkotikabrott kom upp hela tiden. Under tiden de var papperslösa fick de ingen ersättning eller hjälp, och de var tvungna att leva gömda, då de riskerade deporterats. De hade inte så mycket annat att vända sig till än ringa brott, säger handläggaren.
I förarbetena till utlänningslagen beskrivs vilken typ av brottslighet som kan vara grund till att neka någon uppehållstillstånd. Bland annat står det att ”för att uppehållstillstånd på grund av utlänningens brottslighet skall kunna vägras bör det av rättssäkerhetsskäl finnas en lagakraftvunnen dom som avser fängelsestraff av inte allt för kort varaktighet”. Migrationsverket gjorde en bedömning, och beskedet till handläggarna blev att titta noggrannare på brott mot person, men inte de som handlade om annan ringa brottslighet.
– Det fanns en insikt om att om vi var hårda så skulle vi få ge många avslag, och lagstiftaren hade skickat en tydlig indikation om att vara generösa. Det var en lagstiftning som skulle rätta till något som blivit fel. Det fanns en humanitär aspekt, säger handläggaren.
Tvära kast
Under slutet på 2019 och våren 2020, var det dags att ansöka om förlängning av de tillfälliga uppehållstillstånden för gymnasiestudier. Men i november 2019 togs ett ärende upp av Migrationsöverdomstolen, där en person dömts för våldsamt motstånd, olovlig körning, drograttfylla och ringa narkotikabrott. I hans fall bedömde domstolarna att personen skulle nekas uppehållstillstånd, trots att han uppfyllde förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd för gymnasiestudier. I domen togs förarbetena upp, men då gymnasielagen anses väga lättare än asyl, refererade Migrationsöverdomstolen till en annan del av förarbetena där anknytning ges som exempel på skäl för uppehållstillstånd. Där står att ”I sådana fall kan det räcka med en lägre grad av brottslighet och misskötsamhet för att ansökan ska avslås”.
– När den domen kom så påverkade det förlängningsansökningarna, det blev hårdare. Många som beviljats kunde plötsligt nekas trots att de inte begått några nya brott. Den här gruppen har kastats fram och tillbaka. Först kom de med hopp, så fick de avslag, sen fick de stanna och nu får de avslag igen.
Miljöpartiet var ett av de partier som var med och förhandlade fram gymnasielagen. Annika Hirvonen Falk är partiets migrationspolitiska talesperson. Vad tänker hon om att fler får avslag?
– Grundtanken var att se till att de som kom som barn, som drabbades av orimligt långa handläggningstider och därför fick avslag, ändå skulle få en möjlighet att få stanna i Sverige, säger Annika Hirvonen Falk.
Hon säger att osäkerheten är ett av de problem som följer med tillfälliga uppehållstillstånd.
– Permanenta uppehållstillstånd ger bättre förutsättningar, för integration, trygghet och psykisk hälsa.
