– Vi har sett en liknande reform i Norge som inte fungerade alls. Kostnaderna sköts över på kommunerna och det var inte fler som återvände. Den reformen drogs sedan tillbaka. Vi ser inte hur det här kan skapa förutsättningar för ett ökat återvändande, säger Chrstina Höj Larsen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vill sända en signal
Enligt Fredrik Lundh Sammeli, Socialdemokraternas migrationspolitiska talesperson, är syftet med lagen att sända ut en tydlig signal.
– Orsaken till att vi gör detta är att för att vara tydliga med att vi har reglerad invandring och de som får ett bifall ska ha en snabb väg in i samhället och de som får avslag ska lämna landet, säger han.
Men flera intresseorganisationer vittnar om att många som väntar på utvisning inte har något land som vill ta emot dem. Bland annat vägrar marockanska myndigheter att erkänna de gatubarn som rör sig i Stockholm.
– De befinner sig i limbo. De kan inte lämna Sverige eftersom inget land tar emot dem, och de blir tillbakaskickade hit där de nu inte längre får något stöd. Det kommer bli kaos – vi kommer ha 150 ungdomar på gatan relativt omgående, säger Tobias Glad som arbetar på Habibi, en organisation som hjälper utsatta ungdomar från Nordafrika.
”Kan aldrig kompromissa”
Babak Behdjou är jurist på Barnrättsbyrån och han ser samma risker. Han tycker inte att argumentet om att man behöver göra plats för andra flyktingar håller.
– Vi kan aldrig kompromissa och kasta ut människor på gatan. Man kan inte slänga ut en behövande för att göra plats för en annan behövande eller skapa en hierarki baserat på vems lidande som är värst, säger han.
Vad anser du om att länder som Marocko vägrar ta emot sina medborgare?
– Det är en svår fråga, det är klart att Marocko uppenbarligen inte tagit hand om personer som har anknytning till Marocko. Men jag skulle säga att det är rätt ointressant, det intressanta för oss är att se till att Sverige tar ansvar för dem som befinner sig här.
”Oroligt under en period”
Fredrik Lundh Sammeli delar inte bilden av att lagen kommer leda till ytterligare en stor grupp hemlösa. Han tror att det kommer bli oroligt under en period under tillämpningsfasen, men att lagen senare kommer leda till att de indragna bidragen blir ytterligare en anledning för personer som fått avslag att lämna landet.
– Jag tror inte att vi kommer ha folk som blir hemlösa. Jag tror att övergången kommer innebära att människor hamnar i kläm och i en situation som är väldigt tuff, men man har fått sin sak prövad och fått hjälp från myndigheterna när det gäller hur man kan återvända, säger han.
De som inte kan återvända då?
– Det är svårt att säga något generellt där, det kommer prövas från fall till fall och utvecklas en praxis.
Utöver de 1 600 personer som är placerade i Migrationsverkets lokaler omfattas ytterligare omkring 3 000 asylsökande som har eget boende av de nya reglerna. De blir inte av med sin bostad, men väl med dagsersättningen.
Ändring av bestämmelserna om rätt till bistånd i lagen om mottagande av asylsökande med flera innebär att den som har fyllt 18 år och inte har rätt att vistas i Sverige blir av med sitt bistånd och får inte längre bo kvar hos Migrationsverket. Undantag görs för de som bor med barn.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Riksdagen röstade igenom förslaget på regeringens initiativ, bara Vänsterpartiet röstade emot.
I ett första skede beräknas lagen påverka 4 750 personer som mister sitt bidrag.
