Affärerna har gått bra och Nahsan och Helin har tagit banklån för att investera mer i lokalerna, för att köpa bil och en villa i grannstaden. Där bor de tillsammans med den gemensamma sonen Zoran, fyra år.

Men allt det här riskerar nu att falla i bitar.

Uppges sakna anknytning

Helin är en av de dussintals kurder i Sverige som Säkerhets­polisen anklagat för att vara ett hot mot rikets säkerhet. Dagens ETC har i en serie artiklar berättat om hur varken de anklagade eller andra myndigheter fått ta del av de påstådda bevisen, eftersom Säpo har sekretessbelagt information­en. Ändå har Migrationsverket och migrationsdomstolarna gång på gång löpt linan ut och beslutat om utvisning för de drabbade.

Till skillnad från de flesta andra är Helin svensk medborgare och har bott i Sverige i nästan 30 år. Det är hon som pekas ut som säkerhetshot – men det är Nahsan som ska utvisas, ensam tillbaka till hemlandet Turkiet.

– Migrationsverket kommer påverka hela mitt liv. Min son kommer undra var hans pappa är, varför han blivit utsatt för detta, säger Nahsan.

Du kommer dessutom att få ett tio år långt reseförbud till Sverige och EU. Då kan det bli svårt att få träffa din son?

– Jag har faktiskt inte ens orkat tänka så långt ännu. Jag kommer nog bli galen.

Nu väljer Nahsan, precis som flera andra kurder före honom, att framträda öppet i Dagens ETC för att berätta om problemen. Helin vågar ännu inte framträda med sitt riktiga namn och på bild.

Säpo anser att Nahsans närvaro i Sverige kan främja Helins okända, påstått säkerhetshotande verksamhet. Därför måste han ut ur landet.

Dagens ETC skrev i juli om hur paret agerade genom att söka asyl åt Nahsan på grund av hotbild i Turkiet. Nu, efter bara några månader, har paret fått avslag. Nahsan uppges inte ha en ”särskilt stark anknytning” till Sverige.

Migrationsverket föreslår dock att Helin och Zoran också ska lämna Sverige, hemmet, restaurangen, förskolan och vännerna och följa med Nahsan till Turkiet. På så vis behöver utvisningen inte kränka rätten till familjeliv.

– Men jag tänker inte flytta. Jag har fler, vuxna barn här, jag har byggt mitt liv här, jag har språket. Och jag har inte åkt till Turkiet på tre år nu på grund av rädslan över det här, säger Helin.

Var profilerad journalist

I sitt avslag i asylärendet skriver Migrationsverket att Helin ­problemfritt reste till Turkiet 2019, vilket visar att varken hon eller han har något att frukta där. Det smått bisarra i sammanhanget är att det är Säpo och Migrationsverket som själva injagat fruktan i paret. De tror att problemen i Sverige – som började i slutet av 2020 – beror på Helins bakgrund som profilerad, regeringskritisk journalist i Turkiet. Och på att Turkiet vidarebefordrat falska brottsanklagelser till Säpo.

– Det är Säpos fel att jag blivit rädd. Annars hade jag åkt till min brors begravning i Turkiet när han dog i april förra året, men jag vågade inte, säger Helin.

– Jag känner mig diskriminerad och trakasserad. Har jag gjort något som ska leda till en attack mot Sverige? Har jag skadat polisen eller myndigheterna? Jag vet inte, för Säpo pratar inte med mig.

Agerandet mot kurderna har fått ökad uppmärksamhet under det senaste året. Nu har ännu ett orosmoln dykt upp i form av ett nytt lagförslag. Den 8 december presenterade justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) ett förslag om att ersätta Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) – som ska hantera de mest allvarliga, så kallade kvalificerade säkerhetsärendena i Sverige – med en ny lag. Den ska exempel­vis ge ökade befogenheter åt Säpo, möjliggöra utökade tvångsmedel som kameraövervakning, samt frihetsberövning i förvar i upp till tre år för säkerhetshotsanklagade personer som ska utvisas. Lagen är menad att träda i kraft i juli i år.

Sedan LSU kom till 1991 har lagen använts blott ett 40-tal gånger för att besluta om utvisningar. Men sedan 2017 har antalet ansökningar ökat kraftigt. 2019 blev fem personer på en och samma gång föremål för LSU, när fyra imamer och en son till en imam begärdes utvisade.

Kringgår krav på bevis

Advokat Alparslan Tügel var ombud för en av imamerna. I en tidigare intervju med Dagens ETC har han sagt att han kunnat se ett strategiskifte, där Säpo alltmer använt sig av LSU i ärenden där man befarat att bevisningen inte kommer räcka till i en ordentlig rättegångsprocess.

Nu verkar det som att regeringen går denna praktik till mötes, när man vill ersätta LSU med en tuffare lag som cementerar det förfarande Säpo redan använt sig av.

– Morgan Johansson sammanfattade själv lagförslaget under presskonferensen, när han sa att Säkerhetspolisen får allt det de vill ha. Regeringen skriver i remiss­en att man vid bedömning kan väga in att en domstol har funnit att mycket talar för att en utlänning har gjort sig skyldig till brott, men att bevisningen inte varit tillräcklig. Då kan man använda sig av den här lagen istället. Man kringgår brottmålsförfarandet med de höga beviskrav och andra rättssäkerhetsgarantier som finns där, säger Alparslan Tügel.

Majoriteten av alla ärenden är idag så kallade ”vanliga” ärenden och faller under Utlänningslagen, inte under LSU. De dussintals utvisningshotade kurderna hör till denna kategori. Men när antalet kvalificerade ärenden nu kommer att utökas under den nya lagen, kommer med all sannolikhet också somliga ”vanliga” ärenden hamna under lagen.

– Frågan är ju om det egentlig­en längre kommer finnas någon skillnad mellan kvalificerade säkerhetsärenden och vanliga säkerhetsärenden, säger Alparslan Tügel.

Sverige kan förlora trovärdighet

Problemet med den omfattande rättsosäkerheten vid säkerhets­ärenden, som påtalats av många kritiker, kommer alltså finnas kvar och även förstärkas. Lag­ändringen är så pass kontro­versiell att Alparslan Tügel tror att det kan påverka Sveriges möjlig­heter att i fortsättningen rikta kritik mot vissa andra länder vars rättssystem präglas av stark rättsosäkerhet.

– I den debatten är Sverige ofta en högljudd röst. Den ut­ökade användningen av LSU, som präglas av allvarliga rätt­säkerhetsbrister såsom avsaknad av krav på bevis, riskerar att undergräva kritikens legitimitet.

Alparslan Tügel tror att lagskärpningen har att göra med det rådande politiska klimatet, där de olika partierna tävlar i att visa störst handlingskraft och att vara hårda mot individer som misstänks för brott. Utan detta klimat hade det knappast varit möjligt att föreslå en lag som försvagar rättssäkerhets­garantierna ytterligare – eller varit möjligt att avfärda protester mot detta.

– Regeringen har inte beaktat kritiken mot den nuvarande lag­stiftningen eller de förändringar som många remissinstanser anser är nödvändiga. Utan rättssäkerhetsbristerna kvarstår, cementeras och fördjupas. Därmed ökar också risken för att individer på felaktiga grunder stämplas som säkerhetshot och utvisas ur landet, säger Alparslan Tügel.

”Det är olämpligt”

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders är en av många som agerat remissinstans. Chefsjurist John Stauffer har kunnat se både bättre och sämre aspekter med lagförslaget. En positiv sak är att det införs ett generellt krav på att ärenden ska handläggas snabbare.

– Vi sa också att vi var positiva till ambitionen om att skapa en ny lagstiftning som är tydligare och som på ett bättre sätt säkrar rättig­heter. Det stod ju även tydligt i riktlinjerna till utredningen. Men sedan lyckades man ändå inte med det, säger John Stauffer.

Säkerhetsärenden som kommer lutas mot den nya lagen riskerar tvärtom bli ännu mer luddiga, eftersom regeringen i fortsättningen vill kunna hänvisa till terrorist­lagstiftningen istället för till specifika brott. Det ska räcka att en utlänning ”kan antas”, i stället för ”kan befaras” komma att begå terroristbrott, för att lagen kan tillämpas.

Säpo har kommenterat att man ”är positiv till att nivån på misstanken sänks eftersom det medför att lagstiftningen kommer att kunna tillämpas på fler aktörer”.

Idag finns det inte någon reell domstolsprövning att tala om, för kvalificerat säkerhetshetshotsanklagade personer som faller under LSU. Migrations­överdomstolen är bara råd­givande och det är regeringen själv som har det sista ordet.

Regeringen vill också att den här sista ordet-funktionen ska följa med till den nya lagen – som är utformad för att hitta fler, i stället för färre personer att stämpla som säkerhetshot.

– Vi menar att regeringen inte har den juridiska kompetensen och inte är van vid att utreda och bedöma ärenden, därför är det olämpligt, säger John Stauffer.

Men varför lägger regeringen idag fram det som att det är myndigheterna som har det fulla ansvaret i de här säkerhets­ärendena, om man själva har ett sådant stort inflytande?

– Ja, det kan man ju undra. Men det slutgiltiga beslutet ligger på regeringen, så där kan man inte frånsäga sig sitt ansvar.

”Om vi skiljer oss då?”

Helin och Nahsan har läst nyhet­erna om det nya lag­förslaget. De oroar sig för att även de kan komma att drabbas. De har just fått sitt första avslag och kommer ge sig in i den process av över­klaganden som andra säkerhetshotsanklagade före dem redan gjort, utan att någonsin vinna i sak mot Säpo. Varken kurder eller några andra.

– Men om vi helt enkelt skilj­er oss, säger Helin, är ­Nahsan borta ur bilden då? Är han inte längre ett hot mot rikets säkerhet då? Det kanske är ett alternativ.