Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, hade till exempel 2016 en fjärdedel av alla elever i årskurs 9 råkat ut för sådana kränkningar. Värst drabbade tycks flickor vara – var tredje tjej hade någon gång under året blivit utsatt för näthat.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

För att komma till rätta med detta växande problem klubbade riksdagen i november igenom den nya lagen olaga integritetsintrång som trädde i kraft den 1 januari.

Ministern positiv

”Lagstiftningen har inte varit tillräckligt omfattande på det här området. Nu stärker och uppdaterar regeringen skyddet mot näthat för att värna varje människas rätt till personlig integritet”, kommenterade justitie­minister Morgan Johansson (S) lagförslaget i ett pressmeddelande.

Ord som ”stärker” och ”värna varje människas rätt” låter kraftfulla, men enligt Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie vid Polisens nationella it-brottscentrum, är risken stor att lagen åtminstone till en början blir ett slag i luften.

Anledningen är att EU-domstolen i december 2016 fastslog att det inte ska vara lagligt att införa ett generellt krav på datalagring hos tele- och internet­leverantörer. En rutin som leverantörerna tidigare avkrävdes enligt svensk lag.

– Ja, risken är att vi inte kommer att kunna lagföra folk. Men det finns ett förslag om datalagring ute på remiss så vi får se var det hamnar. När utredningen om olaga integritetsintrång satte igång var det ju inte tal om ändringar i datalagringsdirektivet, säger Anders Ahlqvist.

Steg framåt

Trots detta anser Anders Ahlqvist att lagen är ett steg framåt. Visserligen täcker lagen om olaga integritetsintrång områden som redan tidigare omfattats av andra lagar, som till exempel dem om förtal och olaga hot. Dessa har dock inte varit anpassade till den nya tekniken, vilket ibland gjort det svårt att tillämpa dem.

– Vissa beteenden har varit svåra att få in under tidigare lagrum, till exempel att filma någon som blivit misshandlad. Det har också varit problem med att ta bort nakenbilder från sociala medier, vilket brottsoffer tyckt varit bland det jobbigaste, att bilder funnits kvar, säger han.

– Men som sammanfattning tycker jag det är bra och modernt av regeringen att anpassa lagarna.

Kommer det att finnas tillräckliga resurser hos polisen för att upprätthålla den nya lagen?

– Det är klart att risken finns att det blir fler brottsanmälningar, men samtidigt blir det rakare puckar när det gäller lagstiftningen. Vi behöver inte längre sväva i okunnighet om vad som är lagligt. Dessutom byggs det nu upp regionala it-brottscentrum som ska ge polisen större muskler, säger han.