Ny kommunal avgift knäcker Annas ekonomi

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Hon är självständig och klarar mycket själv. Till exempel lagar hon all mat, både lunch och middag, Och hon är sparsam. Inget godis eller läsk, berättar hennes mamma.

Går inte ihop

Men ekonomin går inte ihop. När alla nödvändiga kostnader är betalda finns i princip inget kvar.

– Jag har då inte räknat med kläder, skor, fritid, nöjen, resor med mera. Det skulle aldrig fungera utan att vi i familjen skjuter till.

Familjen har sparat pengar sedan Anna var liten, och hon får ta pengar från sparkontot för att till exempel gå och fika eller göra någon fritidsaktivitet. Semestrar och resor betalar hennes föräldrar.

Den stora kostnaden för Anna är hyran för servicelägenheten.

– Kommunen vill gärna dra likhetstecken mellan de som bor på äldreboende och utvecklingsstörda och att det ska vara samma kostnader. Men är man gammal så kanske det handlar om de tio sista åren i ens liv som man lever med sämre ekonomi, men den här gruppen är fattig hela livet.

Anna jobbar också varje dag på ett företag i Sundsvall och får då en ersättning på 35 kronor per dag.

– Sedan hon fyllde 30 räknas hon som pensionär och åker buss med pensionärsrabatt, och betalar bara 100 kronor i månaden. Innan dess så kostade resorna mer än vad hon tjänade, konstaterar mamman.

Tar betalt för egenvård

Den senaste smällen för ekonomin är att kommunen vill börja ta betalt för egenvård, som hjälp att dela medicin, med 250 kronor per månad. 

– Jag ser ett mönster att kommunen försöker att få in mer och mer pengar från den här gruppen. De smiter undan sitt ansvar, säger mamman som har överklagat beslutet om den nya avgiften till länsstyrelsen.

Fotnot: Anna och hennes mamma har valt att vara anonyma i reportaget.