Kartläggningen, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports, bidrar till ny kunskap om hur hjärnans belöningssystem fungerar.

– Vår kartläggning öppnar upp för en ny förståelse av hjärnans antagligen viktigaste nätverk inom beslutsfattande. Det kan bidra till ökad förståelse av både normala belöningsprocesser och effekterna av olika beroendeframkallande substanser, på detta nätverk, säger Konstantinos Meletis, som är studiens huvudförfattare.      

Den del av hjärnan som har studerats av forskarna vid Karolinska institutet är den så kallade striatum – det vill säga den inre delen av hjärnan, som bland annat reglerar belöningssystem, motivation, impulser och motorik. Den anses vara central för beslutsfattandet och har länge även ansetts vara central i utvecklandet av olika beroenden.    

– Vi har länge känt till att det finns cellöar i striatum som är rika på receptorer för opioider och som anses spela en central roll för beslutsfattande och bedömning av belöningar, men vi kan nu med hjälp av genetiska metoder faktiskt visualisera och kartlägga dessa celler för första gången, säger Konstantinos Meletis.

Skapat 3D-karta

Det forskarna har lyckats göra i den aktuella studien är att skapa en molekylär 3D-karta över de celler som är måltavlor för opiater (som morfin och heroin), för att förstå hur de är organiserade i hjärnan. Detta anses vara viktigt för att förstå hur hjärnans nätverk som styr motivation och drogberoende fungerar i praktiken.     

–  Det är något av en gåta hur dessa opioidceller reglerar beslutsfattandet. Vi vet att de spelar en central roll, men inte hur de signalerar värdet av olika val och beslut. Det betyder dessutom att vi inte känner till hur dessa celler bidrar till att utveckla olika typer av missbruk eller beroenden. Därför är denna nya möjlighet till kartläggning avgörande för fortsatt forskning kring beroende, säger Konstantinos Meletis.