I Västra Götaland ligger suicidantalet sedan ett par decennier på ungefär 200 personer varje år.
Inte sällan är den som först möter en person i akuta självmordstankar en polis. Det finns specialutbildade förhandlare, men oftast får vanliga radiopatrullspoliser hantera situationen. De erbjuder transport till lämplig mottagning, eller agerar enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.
– Känslan för polisen är ofta en frustration över att man ofta möter och hanterar de här personerna vid flera tillfällen. Vi hjälper dem till vårdinrättningar, men ofta är det samma individer som vi möter igen. Man har den här målgruppen att hantera och känner att man inte riktigt lyckas hantera dem från samhällets sida, där vi är en del, säger Daniel Neck som är brottsförebyggande samordnare för Storgöteborg och tidigare kommunpolis.
Vården behöver utvecklas
Enligt Folkhälsomyndigheten har en tredjedel av alla som tar sitt liv varit i kontakt med psykiatrisk hälso- och sjukvård, många fler har haft kontakt med andra vårdinstanser. I höstas kom också en rapport som visade att vården behöver utveckla arbetet med uppföljningar, individuella vård- och behandlingsplaner, självmordsriskbedömningar och samverkan mellan vård och andra aktörer.
Else-Marie Törnberg är verksamhetschef på ideella Suicidprevention i Väst och efterlyser samordning mellan primärvård, specialistvård och kommunal vård och omsorg.
– Det finns oklarheter om vem har som ansvar för att kalla till vårdsamordning till exempel. Och man är inte så resursstark att man orkar det själv.
Vårdsamordning är en av huvudpunkterna i den nya länsgemensamma planen som beräknas vara färdig till sommaren. Den ska gälla mellan 2020–2025 och sätter som mål att minska antalet självmord med 40 procent under perioden.
Planen lyfter bland annat vikten av fortbildning till personal som möter grupper med större suicidrisk, samt att alla som lider av psykisk ohälsa och har förhöjd suicidrisk ska få en samordnad individuell plan och hjälp. I förra veckan beslutade regeringen och Sveriges kommuner och regioner, SKR, att avsätta 200 miljoner kronor för att stärka handlingsplaner och kommunernas roll i suicidprevention. Ungefär 34 miljoner beräknas gå till Västra Götaland. God tillgänglighet på vård ingår i den länsgemensamma planen, men statsbidragen är ettåriga och kan troligen inte omvandlas till beständiga anställningar eller vårdplatser.
"Måste möta människan"
Else-Marie Törnberg ser att effektivisering av primärvården och en oro för att göra fel kan göra att en första vårdkontakt blir standardiserad och opersonlig.
– Om en människa pratar om självmord måste du kunna släppa annat och lyssna på personen. Man måste möta människans lidande, säger hon.
Suicidprevention i Väst ger kurser i psykisk livräddning. Närhälsan hör till deras största uppdragsgivare och Else-Marie Törnberg menar att vårdpersonal behöver stärkas för att våga och hinna ägna sig åt omvårdnad, inte bara diagnosticering och behandling.
– Man blir hela tiden hetsad. Dels av kraven på att du har ett ansvar och att risken är att du får en människas liv på ditt samvete om du inte följer alla regler och den struktur du ska använda. Samtidigt är det risk att medmänskligheten går förlorad, säger hon.
Hon poängterar också att rapporteringen om psykiatrin ofta är ensidigt negativ och att det i sig riskerar att skrämma bort personal.
– Man får inte glömma att människorna som arbetar i psykiatrin i vården gör sitt allra bästa, men strukturerna är så dåliga att de inte får ägna sig åt den omvårdnad de längtade efter att få göra. Många går långt utöver vad de egentligen måste, men vi behöver få in att det är okej att göra det ibland och att gå utanför de här skarpa ramarna, säger hon.