Ny forskning om svensk hederskultur: Pojkarna faller mellan stolarna

En utsatt kuvad dotter och en kontrollerande religiös pappa. Det är vad många tänker på utifrån begreppet hederskultur. Men även om bilden är sann kan det också finnas fler perspektiv på hederskultur – och fler offer. 

Jan-Magnus Enelos, lektor i sociologi vid Örebro universitet, har i sin senaste forskning på ämnet fokuserat på pojkarna utifrån enkätsvar från 6 000 niondeklassare i Göteborg, Stockholm och Malmö. 

– Pojkar tenderar att falla mellan stolarna. De blir ofta betraktade som mycket friare och de blir nästan som en del av förövarna. Så frågan har varit om de också blir kontrollerade, eller är de snarare en del av kontrollen av sina systrar?

I statistisk forskning om heder har fokus främst legat på förväntningarna om att vara oskuld när man gifter sig. 

– Den här studien är också ett sätt att fundera på om det är ett rimligt mått. Det har i tidigare forskning varit oklart om även pojkar förväntas vara oskulder tills de gifter sig, eller inte.

Friare sexualitet ger tyngre krav

Pojkarna som tillfrågats och studerats har delats in i tre grupper:

Ingen hederskultur: 74 procent.

Krav på att vara oskuld till äktenskapet: 19 procent.

Hederskrav, men inte krav på att vara oskuld: 7 procent.

Lektor Jan-Magnus Enelos förklarar vad han kommit fram till:

– Pojkar som är lite friare gällande vad de får göra sexuellt under sin ungdomstid har snarare mer krav på sig, är mer våldsutsatta och har fler begränsningar än pojkar som då förväntas vara oskulder. Förutom på en punkt egentligen och det är att umgås hemma hos flickor på fritiden.

Jan-Magnus Enelos beskriver studiens resultat som delvis paradoxalt, att förväntningar på oskuld också innebär en större frihet. Pojkar med oskuldskrav får i högre grad delta i saker som fritidsaktiviteter, övernattningsresor och samkönad simundervisning.

Resultatet innebär också att man får en ny förståelse för vilka andra markörer det finns för att identifiera ungdomar som lever med hedersproblematik. 

– Det är det här vi behöver kalibrera i kommande studier. Det jag tittar på nu istället för endast det religiösa kravet om att vara oskuld, är istället familjevärderingar. Går det till exempel att identifiera heder genom att undersöka vilka regler som sätts upp för hur andra värderar min familj? 

Oskuldsnormer räcker inte

Jan-Magnus Enelos säger att man inom hederskultur tenderar att ha interdependens inom familjen, det vill säga att en persons rykte är beroende av alla familjemedlemmars rykten. 

– Och vad du gör kommer också att spegla hur andra ser på din familj.

Religion och heder är med andra ord ett komplext område. Enligt Jan Magnus Enelos behöver man titta på dessa två olika fenomen som ofta tenderar att sammanfalla men som inte alltid sammanfaller. 

– Vi behöver redskap för att studera hur religion och heder förhåller sig till varandra och det kommer vi inte åt enbart med hjälp av oskuldsnormer som markör för heder.