Ny dom slår fast: Skatteflykt bakom svenskt gated community

I vår tidigare artikel berättade vi bland annat att Strandudden har en dittills osynlig medarbetare som skrivit sig i Schweiz, men att Skatteverket efter en stor utredning fann att han var skattskyldig i Sverige. Upplägget tolkades som en skenskrivning i syfte att mannen, här kallad Sven, skulle undvika svensk beskattning.

Nu visar det sig att även Stranduddens ansikte utåt, Mikael Eliasson, har utretts för skatteflykt. Förvaltningsrätten har nyligen avslagit hans överklagande.

Oljepengar in i stiftelse?

Enligt utredningen mot Mikael Eliasson som blev klar i november 2020 har han deklarerat ingen eller nästan ingen inkomst av varken tjänst eller kapital åren 2014–2018. Även hans fru Anneli, som är lika delaktig i projektet med grindsamhället Strandudden, redovisar blygsamma inkomster.

För Strandudden ser de ut att ha arbetat helt gratis, samtidigt som de har klarat uppehället för sig själva och sina tre barn.

De har tidigare signalerat att deras inkomster och investeringar i Strandudden kommer från försäljningen av oljerättigheter i USA, där Mikael Eliasson och affärspartnern Sven i flera år har drivit bolagsgruppen York Oil and Gas, som har tagit in investerare i utbyte mot utlovad avkastning på oljeförsäljningen.

Men någon egen avkastning har inte synts till under de år som Skatteverket har granskat, 2014–2017. Istället framträder en bild där Skatteverket misstänker att oljepengarna utan att beskattas i Sverige har gått rakt in i Eliasson Family Foundation, den Liechtensteinregistrerade familjestiftelse som har påståtts äga Strandudden AB.

Men Skatteverket menar att Strandudden AB egentligen ägs av Mikael Eliasson själv, fastän han enligt egen uppgift har donerat alla sina aktier till stiftelsen. Att han äger bolaget själv är i linje med tidigare uttalanden i medierna, konstaterar Skatteverket.

Något ägande av Strandudden AB finns inte heller registrerat i stiftelsens handlingar. Att stiftelsen skulle äga Strandudden framstår, enligt Skatteverket, som ”en konstruktion för att med oskattade medel från annan inkomst/avkastning” finansiera Strandudden.

Hämtat miljoner i Schweiz

Ägandet av Strandudden ska enligt Skatteverket ses i ljuset av att Eliasson inte kände till någon gåvohandling i november 2018. I stället har en gåvohandling daterad 2010 lagts fram senare, men Skatteverket ifrågasätter dess äkthet.

Från stiftelsen har pengar delats ut till stiftelsens förmånstagare, Anneli Eliasson. Pengarna har hon personligen eller tillsammans med Mikael Eliasson hämtat på banken Credit Suisse i Zürich. Skatteverket ser minst två sådana tillfällen 2014 på totalt 1,75 miljoner kronor.

Men stiftelsen har också betalat ut knappt 1,4 miljoner direkt till Mikael Eliassons skattekonto i Sverige för att täcka hans egna skatteskulder. När Skatteverket 2018 frågade om han hade fått några pengar av stiftelsen nekade han.

Motbevisad av dokumentation året därpå hävdade han att de båda utbetalningarna inte var uttag utan två långfristiga lån. Men Skatteverket hävdar att det är en efterhandskonstruktion och att lånehandlingarna är fabricerade. Förutom att han har ändrat sin historia anför Skatteverket indicier som både de och förvaltningsrätten menar är tillräckliga.

Dels är det osannolikt att en korrekt fungerande stiftelse skulle låna ut pengar till en person utan inkomst. Dels har lånen ett märkligt upplägg där hela räntan på två procent ska betalas när lånen löper ut och ingenting under tiden.

I stiftelsens räkenskaper är dessutom det ena av de påstådda lånen upptagna som styrelsebeslut om vinstutdelning. För det andra lånet saknas tydlig dokumentation.

Men framför allt tycks Mikael Eliasson ha blandat ihop de båda lånen när handlingarna har fabricerats. Det ena lånet har en löptid på 11 år, 8 månader och 22 dagar medan det andra har en löptid på 8 år, 3 månader och 5 dagar. 

”Hade inte återbetalningsdatumen sammanblandats hade lånetiden varit tio år”, konstaterar Skatteverket, som också skriver att det är ”mycket sannolikt att låneavtalen är konstruerade och upprättade i efterhand”.

”Full kontroll”

Stiftelsen har också lånat ut 9,3 miljoner kronor till Stranduddens schweiziska bolag Cap Plage till och med 2017, pengar som tycks ha slussats till Sverige för sanering och uppbyggnad av marken på området.

Skatteverket konstaterar att Mikael Eliasson ”bevisligen har full kontroll över” stiftelsen och kan disponera dess pengar som han vill. Styrelsen för stiftelsen följer hans anvisningar och betalar ut pengar enligt dem.

Bilden som framträder av stiftelsen är att den inte förvaltas självständigt utan mer är ett slags depå för att slussa inkomster till Sverige utan att de tas upp till beskattning längs vägen.

Kontrollen över stiftelsen är viktig i sammanhanget. En familjestiftelse i Sverige bygger på att dess egendom har skiljts från stiftaren och inte kan kontrolleras av den och tidigare domar i högre rätt gör gällande att det är svensk lag som ska tillämpas i fall som detta.

Fastställt i rätten

Skatteverket skriver i den 46 sidor långa utredningen: 

”Du har tjänat betydande belopp på oljeaffärerna och du har intresse att via familjestiftelsen investera i intressanta projekt. Du är inte heller beroende av att ta ut lön från rörelsen utan du får din utkomst från familjestiftelsen och verksamheten är beroende av din finansiella stöttning. Projektet har de senaste åren helt finansierats via familjestiftelsen.” 

Det är ”mycket sannolikt” att stiftelsen finansierar Strandudden ”med medel som inte har tagits upp till beskattning i Sverige”.

För 2014 beslutade Skatteverket om ett underskott av kapital på 1,5 miljoner. För 2015–2017 beslutades om ett sammanlagt underlag för höjd skatt i form av avkastningar på tillgångar i Liechtenstein på totalt 2,8 miljoner, vilket förvaltningsrätten alltså nu har fastställt.

”Inga kommentarer”

När Dagens ETC når Mikael Eliasson är han fåordig.

– Det enda du vill göra är att svartmåla mig och Strandudden. Så varför ska jag svara på dina frågor?

Har du några generella kommentarer till domen och utredningen?

– Jag har inga kommentarer alls till dig.

Men stämmer det som står att du har fabricerat lånehandlingar?

– Jag har inga kommentarer alls.

Du vill inte höra några fler frågor?

– Ingenting. Med tanke på hur du vinklar, så nej.