– Just nu är jag bara otroligt less över att samhället ständigt pissar på personer med funktionsnedsättning, skriver juridikstudenten Josefine Svahn Rolesen i ett mejl till Dagens ETC.

Enligt nuvarande lagstiftning är det inte diskriminering att neka anpassning för funktionsnedsatta vid examination. Det fastslog Lunds tingsrätt på onsdagen efter att Josefine Svahn Rolesen inte fick göra en uppdelad tentamen.

Hon har en CP-skada och de sex timmars långa tentorna skapar stor påfrestning och smärta för Josefine som behöver anstränga sig konstant för att sitta stilla under en längre tid. Hon ville därför dela upp tentamenstiden. I dagsläget finns inget tydligt regelverk för vilka anpassningar för funktionsnedsatta studenter som ska tillåtas eller inte.

– Du har inga garantier som student. Du kan investera flera år av ditt liv för att sedan bli stoppad av en enskild examinator. Domen stänger ute de studenter som behöver utbildning mest. Det är så långt ifrån Sveriges internationella åtaganden (CRPD) och logik som det går att komma, säger Josefin Svahn Rolesen.

Själv har hon endast tre veckor kvar på sin utbildning så domen kommer inte påverka henne personligen.

– Däremot går Sverige miste om kompetenta människor när jurister får bestämma studenters medicinska behov, menar Josefine.

Besvikna över tolkningen

– Domstolen har tagit ställning till hur långt rättigheterna sträcker sig för personer med funktionsnedsättningar på universitetet, det har aldrig prövats förut i domstol, och vi är väldigt besvikna över tolkningen som domstolen gjort. De konstaterar att rättigheterna inte sträcker sig särskilt långt alls, säger Johanna Ingemarsson på Malmö mot diskriminering som var juridiskt ombud för Josefine Svahn Rolesen.

Domen beskriver att det inte synts på henne att hon hade ont när hon skrev tentamen. Att hon berättat om det och att föräldrarna intygat att det var så förändrar inte bedömningen. Domslutet slår också fast att för de flesta studenter är det mycket ansträngande att genomföra en tentamen – därför var det tillräckligt att bara ge henne extratid.

– Men här det blir problematiskt, ja det är ansträngande att skriva tentor i sex timmar, det vet jag själv. Man får ont i armen och blir trött, men anledningen till att jag blir trött går inte jämföra med varför Josefine blir trött. Hade det krävts att hon misslyckats för att få rätt till anpassningar? Kanske är det bara för att hon är så tuff och har inställningen att hon ska lyckas oavsett. Det är en jättekonstig logik för hon har aldrig sagt att hon inte skulle klara av det, hon är jätteambitiös och skulle pressa sig till vad som helst för att fixa sin examen. Problemen för henne är att hon får vansinnigt ont i kroppen och blir totalt utmattad efteråt, säger Johanna Ingemarsson.

Finns ingen förutsägbarhet

Den andra frågan i målet som Malmö mot diskriminering uppmärksammar är också att det inte finns någon förutsägbarhet.

– Beslut om anpassning fattas vid varje enskilt tillfälle. Det menar vi skapar en väldig rättsosäkerhet. Det kan inte vara så att det är upp till varje examinator att ta beslut utan det borde finnas ett tydligt sätt att göra det på utifrån både studentperspektivet och för de anställda på universitetet.  

De juridiska ombuden ska nu analysera domen för att undersöka om det går att göra en överklagan eller om en ny lagstiftningen behöver komma på plats. Oavsett kommer Malmö mot diskriminering fortsätta driva frågan framåt.

– Det finns en FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och vi är övertygade om att rättigheterna enligt konventionen sträcker sig längre än detta beslut. På något sätt ska vi få rättigheterna på plats för det här berör så många fler studenter, inte bara Josefine, säger Johanna Ingemarsson.