– Jag har svårt att se att regeländringen kommer få någon större effekt. Ebo är bara en av många bidragande orsaker till segregationen och knappast den mest avgörande, säger hon.

I en ny avhandling jämför Lina Sandström asylsökande som bosatt sig själv, enligt ebo, med en grupp som istället bor i Migrationsverkets boenden. Genom intervjuer har hon undersökt till exempel arbetssituation, utbildning och boende – men även den subjektiva känslan av tillhörighet – för att få en bild av hur de upplever sin integrationsprocess. Personerna har sedan följts upp efter ett år. Av dem som ingick i Lina Sandströms undersökning syntes inga större skillnader – den ena gruppen var inte mer integrerad än den andra.

– Det var visserligen vanligare att de i ebo hade ett arbete efter att de fått uppehållstillstånd, men på den punkten bör man inte generalisera alltför mycket utifrån den här typen av studie, säger hon.

Trångbodda oavsett

Lina Sandström gjorde sina intervjuer 2016 och 2017, när en stor mängd flyktingar kom till Sverige, och menar att det kan ha haft betydelse för resultatet. Det hon såg då talade i alla fall mot argumentet att eget boende ökar trångboddheten. Majoriteten var visserligen trångbodda – men det gällde även den gruppen som bodde i Migrationsverkets boende och sedan blev placerad i en kommun.

– Det var i flera fall extremt trångbott. Även vid uppföljningen, när familjerna hade fått en lägenhet, bodde många trångt. Trångboddhet är inte främst en konsekvens av att asylsökande bosätter sig hos släktingar, utan av bostadsbristen.

Kritiken mot ebo handlar också om att de som bosätter sig där de själva vill ofta hamnar i ett boende som inte är långsiktigt, ofta som inneboende hos släktingar i invandrartäta områden. Och det i sig bidrar till att det är svårare att etablera sig i samhället. Men Lina Sandström såg att det även gäller dem som hamnar i Migrationsverkets boenden.

– Ett stort problem är att ifall du bor i Migrationsverkets boenden och lyckas rota dig i samhället där boendet ligger, behöver du sannolikt ändå flytta efter att du fått uppehållstillstånd. Kommunplaceringen kan ske i vilken kommun som helst i landet, de två systemen är inte sammankopplade. Dessutom erbjuds du ofta boende i två år, sedan måste du ändå hitta boende själv.

Sociala relationer viktiga

Det finns också en uppfattning att det är bättre att få en bostad på en mindre ort, eller i ett område där majoriteten är svenskfödd. Enligt Lina Sandström är det dock inte är en självklar slutsats.

– De sociala relationerna är viktiga för integrationen. Men det är inte säkert att man kommer in i någon slags bygemenskap bara för att man bor i en mindre ort och har litet fysiskt avstånd till sådana som är födda i Sverige. På mindre platser finns det kanske oftare täta kontakter och starka nätverk, men det är svårt att ta sig in i de nätverken. Många berättade om känslan av avståndstagande.

Lina Sandström menar att antagandet att ebo automatiskt leder till sämre integration är en förenkling.

– Att känna tillhörighet till den egna etniska gruppen behöver inte betyda att man lever utanför det svenska samhället. Dessutom, det kan handla om en etnisk grupp som har levt här i 50, 60 år, där många är väletablerade, de borde väl då ses som en del av det svenska samhället? Det finns en tendens att se all slags etnisk samhörighet som problematisk.

En av de kommuner som helt kommer att undantas från ebo-lagen är Göteborg, där Socialdemokraterna tillsammans med lokalpartiet Demokraterna drivit frågan. Jonas Attenius, socialdemokraternas gruppledare i Göteborg, menar att ebo-lagen leder till segregation.

– För mig handlar det om att bekämpa segregationen, att ge alla människor samma chans i livet. Vi måste ha en hållbarhet i mottagandet av asylsökande, där hela landet hjälps åt, säger han.

Att undanta hela kommunen tror han är nödvändigt.

– Då finns det en risk att asylsökande bosätter sig i förorterna ändå, men köper adresser i andra områden genom svarthandel för att kunna få ersättningen. I så fall kan segregationen istället förvärras, säger han.

Katrineholm är en annan av de kommuner som har anmält att hela kommunen bör undantas. Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande, menar att det är ett måste.

– Vi har tagit emot många asylsökande under många år, och har en högre arbetslöshet än riksgenomsnittet, ett hårt tryck på socialförvaltningens boenden, och stor trångboddhet. Det är inga bra förutsättningar för integration, säger han.

”En dålig lösning”

Norrköping finns också med bland kommunerna som omfattas av de nya reglerna. Men här är det bara vissa områden som ska undantas. Lars Stjernkvist, även han socialdemokrat och ordförande i kommunstyrelsen, tror på att segregationen då kommer att minska.

– Vi har varit väldigt noggranna inför den här ebo-ansökan och kartlagt vår bostadsmarknad, tittat på trångboddhet och levnadsvillkor, och det är ingen tvekan om att eget boende leder till boendeförhållanden vi inte ska acceptera i vårt land. Jag har full förståelse för att man bosätter sig bland landsmän, men det är en dålig lösning.

Kan ni verkligen vara säkra på att det andra alternativet, med boende hos Migrationsverket och sedan kommunplacering, leder till bättre integration?

– Det finns absolut sådant som talar för att det underlättar integrationen att bo med landsmän, men det vi inte får acceptera är att du som nyanländ tvingas acceptera sämre boende än alla andra, där trångboddhet gör att det är omöjligt för barn att läsa läxor hemma till exempel.

Är det inte bostadsbristen som är problemet då?

– Jo, men alla kommuner har inte bostadsbrist. Då är det bättre att vi försöker styra så att man bosätter sig i sådana kommuner.

Jonas Attenius är inne på samma spår:

– Ja, vi har bostadsbrist, men den kan vi inte trolla bort på ett år eller två. Då får vi istället försöka göra det bästa efter de förutsättningar som är nu.