20 minuter innan strejken bröt ut varslade förbundet om strejk för ytterligare 488 personer på ytterligare 18 företag.

”Budskapet är tydligt, vi vill ha ett avtal som säkrar yrkeskompetensen, skyddar våra medlemmars löner och stärker vårt gemensamma utbildningsavtal”, skriver Svenska Målareförbundet i ett uttalande.

Det andra varslet löses ut den 24 maj om ingen överenskommelse nåtts med motparten innan dess.

”Måleriföretagen har under hela förhandlingsprocessen varit tillmötesgående och konstruktiva för att undvika strejk. Svenska Målareförbundet väljer nu att gå ut i strejk då märket på svensk arbetsmarknad är det högsta sedan Industriavtalets tillkomst, det är en fortsatt osäker ekonomisk tid under resten av 2023, både i sektorn, landet och övriga världen”, skriver Måleriföretagens vd, Pontus Sjöstrand i ett pressmeddelande.

Yrkeskompetens en nyckelfråga

Men enligt facket handlar det inte i grunden om högre löner än det märke som redan satts av industrin. Även om facket ställer krav på att gravida målare ska kunna få lön även om de inte kan arbeta under de sista månaderna handlar knäckfrågan om yrkeskompetens.

"Yrkeskompetensen i branschen måste på ett eller annat sätt säkras för att vi ska skriva på ett avtal," skrev Målarna i ett uttalande när de sade nej till budet, rapporterar Målarnas facktidning.

Målarna kräver yrkesutbildning som anställningskrav, en fråga som facket redan ansåg reglerad i förra avtalet, men som sedan lett till tvist. En tvist som facket förlorade i Arbetsdomstolen.

En annan tvistefråga i förhandlingarna har varit arbetsgivarnas krav på att förlänga provanställningar med tre månader. Enligt facket motiveras kravet med att det behövs, eftersom provanställningar kan krocka med arbetsledarnas semester. I de fall där det kan hända får cheferna för kort tid på sig att avgöra om den provanställda duger till jobbet. Facket har också krävt att avtalet ska vara ettårigt, medan arbetsgivarna krävt två år som i industrin.