Barbro Andersson, vice ordförande för Kommunal som drivit frågan om yrkeslegitimation för undersköterskor, tycker att det är bra att det nu blir verklighet.

– Det är ett jättebra sätt att lyfta yrket. Dels för att få till en nationell standard för yrket, men också för att höja statusen på yrket och förhoppningsvis få en löneutveckling och att det blir ett ännu mer attraktivt yrke. Att de personerna som är ­välfärdens ryggrad får den ­status de förtjänar, säger hon.

Befarar personalkris

Att det hittills saknats nationell standard har gjort att det varit stor skillnad mellan olika delar av landet, säger hon.

– I utbildningen har man nu staketat in vilka kurser man ska läsa för att få yrkestiteln undersköterska. Det är likadant i hela landet, säger hon.

Men det finns de som oroar sig. Organisationerna Fremia och Famna, som representerar arbetsgivare inom den idéburna välfärden, ser en risk för att de nya hårdare kraven ska leda till ännu värre personalkris. Helt enkelt för att många av dem som idag jobbar som ­undersköterskor kommer att behöva plugga mer eller mindre för att klara kraven.

Famna driver just nu ett ­projekt för att kartlägga hur kompetensen hos de anställda i organisationens ­medlems­företag ser ut. Den visar att flera, drygt en fjärdedel av dem man hittills träffat i projektet, behöver läsa in svenska för att klara kraven. Samtidigt finns det få kurser i just yrkessvenska på gymnasial nivå, visar deras egna genomgång.

– Det är lite märkligt. Det är klart att svenska språket är ­viktigt men frågan är om gymnasiesvenska är det som kommer att göra mirakel i verksamheterna. Om vi ska höja kompetensen så kommer det att ha mest effekt på sikt om man faktiskt lär sig ett språk utifrån det språk man behöver i sitt arbete, säger Aleksandra Wasso Hägglund, sakkunnig för idéburen välfärd på Famna och den som leder projektet.

Träff med ministern

Fremia och Famna träffade förra veckan äldreminister Anna Tenje (M). De vill bland annat ha besked om vad som händer med utbildningssatsningen äldreomsorgslyftet, som avslutas vid årsskiftet.

– Det finns inget besked om fortsättning efter det här året, och det är ju nu det verkligen blir skarpt läge. Nu kommer det verkligen att finnas stora kompetensbehov. Vi hoppas att regeringen ger tydliga besked snart om hur det blir, säger Karin Liljeblad, Senior Branschexpert för idéburen välfärd på Fremia.

Vad händer annars?

– Då blir det verkligen kompetensbrist. Syftet med den skyddade titeln är ju att stärka kvaliteten i äldreomsorgen och se till att man har gemensamma krav i hela landet för vem som får kalla sig undersköterska. Men då vill det till att man underlättar för medarbetare att skaffa sig den kompetensen.

”Förutsättningarna är goda”

Kommunal vet i dag inte hur många av dagens yrkesverksamma undersköterskor som saknar formell kompetens som motsvarar kraven för att kvalificera sig till en skyddad yrkestitel. Men en fingervisning är att förbundet tidigare gjort en uppskattning att cirka 85 procent av undersköterskorna som är medlemmar i Kommunal har yrkesutbildning och därmed goda möjligheter att klara kraven.

Barbro Andersson säger att det alltid finns en risk att det blir stökigt under övergångsperioder, men att Social­styrelsen har förberett sig för hur man ska hantera ansökningarna.

– Arbetsgivarna är väldigt intresserade av att få det här på plats, så jag känner att förutsättningarna är väldigt goda för att det här ska fungera på ett bra sätt. Vi har ju vetat om ganska länge att det ska ske den 1 juli. Jag känner mig trygg i det, men vi ska naturligtvis bevaka om det är någon som inte får intyget i tid, säger hon.