BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Minska riskerna
Och nu står även Sundsvalls kommun i startgroparna. Målet är att, innan 2017 är till ända, ha en färdig aktivitetsplan där det framgår vad som ska göras, när det ska göras och vem som ska göra vad. För det anställer man en projektledare på 80 procent.
– Det vi vill göra är att minska riskerna för kemikalier i människors vardag. Fokus kommer att ligga på barn och ungdomar, eftersom man vet att de är känsligare för påverkan från kemikalierna än vad vuxna är. Många av Sundsvalls barn och unga vistas också i kommunens förskolor och skolor. En stor insats där kan göra skillnad i deras liv, säger Kristin Eriksson som är miljödirektör på Sundsvalls kommun.
En del i planen
Initiativtagare till projektet är Kjell Bergkvist, ordförande i miljönämnden, som har jobbat flera år för att det ska bli verklighet.
– Det här är min hjärtefråga, något jag har velat länge. När jag blev ordförande i miljönämnden såg jag min chans att få igenom den. Det tog några år att övertyga alla andra – men nu är den äntligen en del av mål- och resursplanen.
Syftet med planen är att olika ämnen i miljön, som har skapats i eller utvunnits av samhället, inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. I dag är det känt att vissa kemikalier orsakar allergier eller cancer, andra har visat sig påverka hormonerna i våra kroppar vilket i sin tur kan öka risken för diabetes, fetma och infertilitet.
– Utöver det finns en mängd kemikalier som man inte vet om de är ofarliga ännu, även de bör elimineras.
Det är inte alls så att Sundsvall startar från noll, tillägger Kristin Eriksson. Det finns gott om bra exempel, och eldsjälar som har gjort fantastiska insatser runt om i kommunen. Men det har inte funnits någon samlad plan för hur arbetet ska gå till. Den plan som nu ska dras upp ska innehålla riktlinjer för allt ifrån inköp till avfall. Vad kan det handla om?
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vilka leksaker som finns och köps in på förskolor och skolor, till exempel. Skänkta gamla leksaker i plast innehåller mer kemikalier än de nya. Och ofta finns leksaker som inte ens är leksaker, som gamla tangentbord eller plastredskap. De behöver sorteras bort.
Sovmiljöer, lokalernas golv och väggar, maten och det man serverar den på är andra delar. Även rengöringsmedel och rutiner för hur man städar, engångshandskar och utemiljöer – det är ett brett grepp kommunen tar för att komma åt gifterna.
– Det måste vara så, för alla vet hur små barn är – de är överallt och de stoppar väldigt många saker i munnen, säger Kristin Eriksson.
I ETC Sundsvall har vi tidigare skrivit om Fanny Engström som inte kunde hitta en giftfri förskola till sin dotter Sigrid. Ingen av kommunens förskolor marknadsför sig som giftfri eller ekologisk. Men det finns ändå förskolor som har gjort mer än andra. Kristin Eriksson hoppas att de ska bli förebilder som ger draghjälp i arbetet mot en giftfri kommun.
I startblocket
Projektledarens uppdrag blir först och främst att hålla i informationsinsatser och se till att det sker en kunskapshöjning hos allmänhet och professionella.
– Andra steget blir att formulera aktivitetsplanen och få med sig dem som är berörda. Det är förskolepersonal, fastighetsägare, upphandlingsansvariga, kommunhälsan – många aktörer som alla måste dra åt samma håll. Intresset är stort, och det känns som att alla står i startposition.
I dag pratar man ofta om cocktaileffekten, den som handlar om att alla små kemikalier lagras i våra kroppar och där blir en skadlig mix.
– Om vi kan minimera kommunens bidrag till den cocktailen så skulle det kännas som att vi verkligen gjorde skillnad. Jag är glad att det här politiska initiativet är taget, och att vi har fått medel att sätta igång arbetet, säger Kristin Eriksson.
