BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Han är glad att ön med omgivning blir naturreservat eftersom det innebär att byggnationer begränsas. Han får medhåll av Lennart Åkerström som bott på ön i 45 år och gjort honom sällskap på trappan utanför Dag Egnells bostad vid den nu folktomma strandpromenaden. De pratar om hur ön översvämmas av besökare under sommarmånaderna, då de själva flyr fältet med sina segelbåtar.

En annan person som bott på ön hela sitt liv, men som inte vill ha sitt namn i tidningen, hoppas att besökare ska ta bättre hand om ön nu när det blir naturreservat.

– Jag ser att folk som kommer och promenerar på ön plockar med sig diverse saker, som näckrosor från dammen. Om det kommer upp skyltar och så om naturreservat så kanske folk blir lite mer betänksamma om vad de gör.

Populärt friluftsområde

Reservatsbildningen kommer troligtvis inte påverka vardagslivet i området särskilt mycket, det är redan ett populärt turistmål, båttrafiken ska inte inskränkas och privata tomter har ritats bort. Men förhoppningen är att det som ses som kustmiljöns största hot ska avvärjas.

– Exploatering är det som vi ser som ett framtida rejält hot. Alla kommuner bygger väldigt mycket och i sådana här kustnära, vackra lägen så är det alltid en risk för exploatering, säger Jennifer Hood, biolog på länsstyrelsen och en av de som arbetat med reservatsbildningen.

Hela Marstrandsön, Koön, havet runt och flera småöar ingår i de totalt 1 000 hektar stora området. Västkuststiftelsen kommer att förvalta reservatet med målet att kustlandskapet ska bevaras och utvecklas. Det handlar om både natur- och friluftsvärden på land och i havet.

– Det är väldigt mycket friluftsliv i området, det är ett jättepopulärt för seglare, vandrare och folk som åker dit över dagen på utflykter, som kanotister, ornitologer och folk som tältar. Det är välbesökt hela året om. Och det finns också väldigt höga naturvärden, som lövskogar och jordbrukslandskap på södra Koön med många hotade arter, säger Jennifer Hood.

136 rödlistade arter

Hon förklarar att vissa delar av området är beroende av att det finns betesdjur och av kontinuerlig skötsel så att markerna hålls öppna.

– Det är också en anledning till att göra naturreservat. Då har staten möjlighet att gå in och ordna skötsel i området om det inte längre finns några djurägare, säger hon.

Totalt har 136 rödlistade arter registrerats på Marstrandsön genom tiderna. De finns på land i åldrade lövskogar, på standängar och i hällmarker.

– Det handlar mycket om lavar och mossor som är knutna till gamla lövträd. Sen även kärlväxter, alltså blommor, i det här landskapet. Och mycket insekter, som fjärilar och skalbaggar som finns i både de här gamla träden och i det öppna landskapet, säger Jennifer Hood.

Men även i vattnet finns mjuka ålgräsbevuxna havsbottnar och stenskrevor som är viktiga platser för fiskar, ryggradslösa djur och fåglar att hitta mat och växa upp på.

Naturreservatet har bildats av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i samarbete med Kungälvs kommun. Även kommunen är positiv till det nya reservatet.

”Området har höga naturvärden och dess betydelse för friluftsliv och besöksnäring kan knappast överskattas.” skrev Kungälvs kommun ett remissvar inför beslutet. Arbetet påbörjades redan 2003, men nedprioriterades en tid för att återupptas igen runt 2010 för att avslutas förra veckan