Medan Vandana och hennes släktingar plockar ihop pantburkarna som ligger runt om i skogsgläntan nedanför Högdalstoppen i södra Stockholm kommer två representanter från Kronofogden med en tolk.

– På måndag klockan nio måste ni ha flyttat härifrån. Vet ni om det, undrar en av kronofogdarna och lämnar över beslutet och information.

Det vet de. Vandana och de andra planerar att flytta sina bilar och husvagnar till Flemingsberg eller Bredäng.

– Det är inga problem, svarar Vandana.

Sedan fortsätter hon, Rádita, Mariana, Ancuta, Basina, Rose och resten av familjen att förbereda sig inför dagen. Kaffe görs i ordning och lager på lager med kläder kläs på, medan den tunga dimman lättar.

– Vi ska snart åka till jobbet – till stan och tigga, säger Vandana.

Hon är 31 år, rom och har fyra barn hemma i Rumänien. Här i Sverige har hon bott i en husvagn i två månader. Småsystrarna Ancuta och Rose kom för två veckor sedan och bor i ett skjul de byggt själva. Väggarna är isolerade med glasfiberull och filtar. Från taket sticker en skorsten upp och braslukten hänger i luften.

– Men det är kallt att sova här. Vi har många filtar så vi klarar oss. Men i Rumänien bor jag likadant, och där är allt mycket sämre. Regeringen är dålig. Polisen är dålig. Det finns inga jobb och vi har inga pengar, säger 20-åriga Ancuta medan hon tar på sig fyra par strumpor.

30 bosättningar

Runt om i Stockholm finns det just nu omkring 30 bosättningar som EU-migranter byggt upp. Högdalen är den största med cirka 170 invånare. Det har skapat en politisk debatt och kommunen som äger marken har bett Kronofogden om hjälp för att stoppa den. Stockholms socialborgarråd Anna König Jerlmyr (M) har avvisat alla förslag om att hjälpa människorna i lägren genom att till exempel sätta upp bajamajor.

– Det skulle permanentera bosättningarna och det vill vi inte. Då skulle fler komma hit. Det här handlar om fattigdom och Stockholm kan inte ta huvudansvar för det som egentligen är Rumänien och ­Bulgariens ansvar, sade hon till ETC Stockholm tidigare i vinter.

Istället hänvisar hon till härbärget Vinternatt som tar emot EU-migranter. Det har 64 platser.

– Vi har en uppsökande verksamhet som tar kontakt med tiggare för att säkerställa att ingen riskerar att frysa ihjäl. Vi försöker motivera dem att komma till ett boende. Men många säger nej. Man får så mycket pengar om man tigger en lördagsnatt i Stockholm, säger Anna König Jerlmyr som under den här veckan varit i Bryssel för att prata med representanter från Rumänien.

Samlar in kläder

Istället har privatpersoner engagerat sig. Nätverket Solidaritet för 17 har samlat in kläder, mat och pengar. Kulturhuset Cyklopen och kyrkan i Högdalen har öppnat sina dörrar för att de ska kunna hämta vatten, äta och värma sig. På söndag planeras en manifestation på Sergels torg och på måndag kommer aktivister bevaka den planerade vräkningen. Under veckan har man också hjälpt bosättarna att flytta lägret till en annan plats.

– Allt vi gör är i samråd med de som bor i lägren, säger Sanna Lisa Gesang-Gottowt som är aktiv i Cyklopen.

Men ska man kämpa för att folk ska bo i kåkstäder?

– Nej, inte långsiktigt. Ingen ska behöva ha det så. Men man borde underlätta och ge dem ett tillfälligt tillstånd för sina bosättningar, säger Sanna Lisa Gesang-Gottowt.

Erbjuder resor hem

Stockholms stad har erbjudit betalda resor hem till Rumänien. Hittills har drygt 15 nappat på det och Dagens ETC möter flera romer som funderar på det. Men Vandana och hennes släktingar ser inte det som ett alternativ.

– Vi behöver pengar, inte en biljett hem. För vi är fattiga och då kommer vi inte ha några pengar när vi kommer hem. I Rumänien bryr de sig inte om oss romer. Här är folk snälla mot oss och accepterar oss mer.

– Det jag önskar är att jag fick ett jobb, säger Vandana innan hon börjar gå mot tunnelbanan.