Sedan 2012 har medellivslängden ökat med 0,7 år för kvinnor och 0,8 år för män. Men för kvinnor som är ensamstående och bara har förgymnasial utbildning sjunker i stället livslängden med 0,2 år.
Enligt SCB finns en stark koppling mellan utbildningsnivå och medellivslängd, särskilt bland kvinnor. En högre utbildning brukar ofta leda till högre inkomst, bättre arbetsmiljö och bättre förmåga att ta till sig information om hälsosamma levnadsvanor. Personer som är sammanboende med någon lever också längre eftersom de stöttar varandra socialt och ekonomiskt.
”En återspegling”
Karl Gauffin, som är forskare i folkhälsovetenskap, berättar att den generella folkhälsan har förbättrats men att lågutbildade kvinnor har haft en stagnerande utveckling sedan 1990-talet.
– Det är en återspegling av den generella ojämlikheten och den ekonomiska utvecklingen, säger han.
När det gäller ekonomiska tillgångar har den rikaste tiondelens välstånd ökat markant sedan 1990-talet medan den fattigaste tiondelen fortfarande har lika lite pengar att röra sig med.
– Det är anmärkningsvärt att se att utvecklingen till och med är negativ hos ensamstående kvinnor med låg utbildning. Det är något som jag inte sett tidigare i Sverige att utvecklingen går tillbaka.
Karl Gauffin berättar att vi haft en kraftig utbildningsexpansion i Sverige och att det framförallt är kvinnor som tagit del av den. Kvinnor är generellt mer högutbildade än män.
– Det gör att den lågutbildade gruppen blir mer homogen med åren med avseende på sociala, ekonomiska och hälsomässiga problem som kan påverka livslängden.
Dör oftare i cancer
När det gäller hälsa och sjukdomar finns det en förhöjd risk för psykisk ohälsa för de som lever ensamma. Bland de sjukdomar som ofta drabbar lågutbildade finns ingen enskild sjukdom som dominerar.
– Alla betydande dödsorsaker som hjärt- och kärlsjukdomar, cancersjukdomar, alkoholrelaterade diagnoser och självmord är vanligare i den lågutbildade gruppen, säger Karl Gauffin.
Socialstyrelsens uppföljningar av cancerpatienter visar att de med eftergymnasial utbildning har bäst överlevnad och att de som inte gått gymnasiet har sämst överlevnad. Och när det gäller ökad dödlighet hos kvinnor vill Karl Gauffin just lyfta fram cancersjukdomar.
– Cancerdödligheten har ökat bland lågutbildade men minskat bland högutbildade kvinnor. En högre andel lågutbildade kvinnor som får en cancerdiagnos kommer att dö av den. Kvinnor med högre utbildning får oftare bröstcancer men det är vanligare att de får den mindre farligare typen av bröstcancer. Lågutbildade kvinnor får oftare en dödlig bröstcancer.
Skillnad i hur lågutbildade och högutbildade har tillgång till vård tror han kan vara en av orsakerna samt att högutbildade kvinnor har större möjlighet för att gå på mammografi.
Ojämställdhet ger ohälsa
Socialminister Lena Hallengren har svårt att peka ut något specifikt i sjukvården som kan påverka att medellivslängden sjunker för ensamstående och lågutbildade kvinnor.
– Det är inget jag slås av direkt. Det skulle kunna vara att man inte söker vård i tid och att man inte alltid har den kunskap om hur strukturerna fungerar. Det är skäl till att vi försöker motverka det med exempelvis allmän och avgiftsfri screening för mammografi och cellprovstagning.
Hon tror att både det faktum att det handlar om just kvinnor och att de har låg utbildning spelar stor roll.
– Det här visar tydligt att både kön och klass spelar roll både för hur vi lever våra liv och vad det får för konsekvenser i slutänden på medellivslängden. Det är fortfarande kvinnor som jobbar med väldigt tuffa villkor. De gör obetalt hemarbete, har delade turer i hemtjänsten och kanske inte jobbar heltid med den press som det innebär med funderingar på om pengarna ska räcka till. Det sliter på hälsan psykiskt och fysiskt.
Hon tror att det i gruppen ensamstående, lågutbildade kvinnor finns en del frånskilda eller separerade kvinnor med barn.
– Kvinnor tar större ansvar för hem och barn. Tar vi gruppen ensamstående är det alldeles uppenbart att även om ett par har delad vårdnad vågar jag säga att kvinnor nog är de som tar större ansvar för barnen.
Vad kan ni som Socialdemokrater i regeringen göra för att vända den här utvecklingen?
– Jag ska inte bara säga välfärdsmiljarder för så enkelt är det inte, men det är klart att det spelar roll både att man satsar på välfärden och att vi som Socialdemokrater alltid sätter satsningar på välfärden främst. Sitter vi och förhandlar med andra partier står det högt på vår lista att se till att det görs insatser för att de som arbetar i välfärden ska få fler kollegor och att välfärden ska räcka till när man behöver den. Kvinnor både arbetar i välfärden och är i behov av den i större utsträckning än män. Barnomsorg och äldreomsorg är viktigt för oss alla men är man dessutom ensamstående kvinna blir alternativet att man själv ta hand om barn och äldre. Och det är omöjligt att förena det med eget arbete.
Gör ni tillräckligt i nuläget?
– Om socialdemokraterna hade bestämt själva hade vi aldrig tagit bort värnskatten, de pengarna kunde ha används bättre. Men jag tycker inte heller att man kan relatera allt som nu sker till att värnskatten har tagits bort.
