– Budgeten läggs i en speciell tid, med hög inflation och när vi bedöms gå in i en lågkonjunktur, sa Elisabeth Svantesson.
Under de senaste två veckorna har regeringens ministrar turats om att presentera olika delar ur budgeten. Så sent som på måndagseftermiddagen meddelande regeringen att det bidrag på 50 000 kronor som funnits för att köpa en elbil försvinner med omedelbar verkan. Tidigare har bland annat en satsning på fler vårdplatser och förlossningsvård, fler speciallärare och stärkt rättsväsende presenterats. Den enskilt största satsningen är sänkta bränsleskatter för 6,7 miljarder.
”Sjukvården drabbas mest”
På tisdagsmorgonen gav regeringen besked om mer pengar till välfärden i form av ökade statsbidrag med sex miljarder för 2023. Samtidigt upphör tillfälliga välfärdssatsningar som gjorts till följd av pandemin för lika mycket pengar. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har vädjat om resurstillskott från staten och varnat för underskott på minst 20 miljarder under nästa år om inte staten skjuter till pengar. Samtidigt menar de att 52 000 nya anställda behövs under mandatperioden enbart för att upprätthålla nuvarande kvalitet i välfärden och hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen.
Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, menar att satsningarna som regeringen gör på sex miljarder i generella statsbidrag och lika mycket i riktade statsbidrag till vård och omsorg är ganska förväntade, men långtifrån tillräckliga.
– Det är sjukvården som kommer drabbas allra mest av detta, tror jag. Det är en tuff resa, som handlar om man måste ställa om vården, hur kan vi använda personalens arbetstid effektivare. Och ett stort problem är att det inte finns personal att rekrytera, speciellt inte sjuksköterskor, säger hon till Dagens ETC.
– Regionerna har det särskilt tungt och jag tror att många regioner kommer visa underskott för 2023, fortsätter Wallenskog.
”Erbjuder brödsmulor”
Finansministern öppnar för att skjuta till mer pengar framöver om läget försämras för kommuner och regioner. Men det beskedet får inte fackförbundet Kommunal att hålla igen kritiken. Tillskottet är helt otillräckligt för att undvika neddragningar i vård, skola och omsorg, menar förbundsordförande Malin Ragnegård.
– Inför valet lovade högerpartierna guld och gröna skogar. Men nu erbjuder de endast brödsmulor. Som vanligt förväntar sig politikerna att medlemmarna i Kommunal ska lösa underfinansieringen genom att springa fortare, säger hon i ett pressmeddelande.
Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg är inne på samma spår.
– Jag tror inte det är ett lugnande besked för alla Sveriges lärare och sjuksköterskor, säger han.
Otillräckliga välfärdssatsningar är också Vänsterpartiets främsta kritik mot budgeten.
– Det är en ren nedskärningsbudget som kommer att leda till stora problem ute i välfärden, säger Ali Esbati (V), ekonomisk-politisk talesperson på en pressträff.
Vänsterpartiet efterlyser också åtgärder för att stärka utsatta gruppers plånböcker när inflationen stiger. Att regeringen behåller förstärkningen av a-kassan som gjordes under pandemin räcker inte när kostnaderna skenar, enligt Ali Esbati.
– De som har de minsta marginalerna kommer få det mycket, mycket tufft, säger han.
Stora neddragningar
Den största neddragningen i budgeten väntar biståndet som minskar med drygt sju miljarder. Klimat- och miljöområdet får drygt två miljarder mindre. Kultur- och fritidsområdet får närmare två miljarder mindre än förra året, varav minskade anslag till folkbildningen står för en halv miljard. Fri entré till statliga muséer avskaffas, statligt stöd till kulturskolan försvinner och stödet till idrotten minskar med 275 miljoner. Samtidigt håller man sig till valrörelsens löfte om "skattehöjningsstopp”.
– Lata regeringar höjer skatter, kloka kan prioritera, sa Elisabeth Svantesson.
Miljöpartiets språkrör Per Bolund sågar neddragningarna på miljö-och klimatområdet.
”Det är tydligt att klimat- och miljöslakten är inledd. En tredjedel av reformutrymmet går till ökade fossila subventioner. Det är nästan lika mycket som klimatbonusen för bilar kostar – som regeringen slopar med motiveringen att den är för dyr. Det handlar om prioriteringar”, skriver han på Twitter.
Martin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politisk talesperson, kallar regeringens budget för ett stort svek. Han talar om tre stora gapande hål när det gäller jobben, landsbygden och klimatet.
– Vår analys är att budgeten borde tagit itu med det akuta läget. Man borde ha prioriterat jobb och företagande , stora behov som finns hos utsatta personer och familjer på landsbygden och klimatomställningen i det här akuta läget, säger Ådahl på en pressträff.
