Ett av Stockholms största byggen
Byggprojektet har varit ett av de största i Stockholm med Trafikverket som huvudansvarig tillsammans med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och SL.
Kjell-Åke Averstad är Trafikverkets projektchef för Citybanan och har varit med i arbetet sedan 2007.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Över tio års arbete går mot sitt slut nu. Är ni nöjda med Citybanan-bygget som helhet?
– Det har ju varit ett väldigt komplext byggnadsprojekt. Stort och med väldigt många parter involverade. Projektet är klart, trafiken kommer att starta nu och vi har hållit de ramar som sattes upp för budget och tidsplan. Det är väldigt positivt hur vi har lyckats hantera omgivningen, med få skador på kulturhistoriska byggnader i området, säger Averstad.
Bygget med Citybanan har varit kantat av olyckor. Under den tolv år långa byggprocessen har sex människor fått sätta livet till. Utöver dödsolyckorna kan dessutom 158 olyckor med minst en dags sjukfrånvaro räknas in, enligt Trafikverkets uppgifter till ETC Stockholm.
– Ja, sedan är det ju det tragiska med de fem dödsolyckorna under tolv års tid. Det är något som vi har fått arbeta med och inget som går att göra ogjort. Alla är utredda och man har inte kunnat konstatera några systematiska brister, men går man in och läser om varje enskilt fall så ser man ju att alla hade gått att undvika, menar Kjell-Åke Averstad, som fortsätter:
– Det är den tragiska sidan av de här åren, att det har krävts dödsfall.
Han menar att det är viktigt att hela tiden jobba vidare för att bli bättre på arbetsmiljöfrågorna och ta säkerheten på högsta allvar.
– Det man måste jobba vidare med är att få en säkerhetskultur som verkligen innefattar alla, både oss som byggherrar, varenda entreprenör och varenda enskild individ.
Trafikverket räknar endast 5 dödsfall
Enligt Arbetsmiljöverket rör det sig om sex dödsfall under Citybanan-bygget, men Trafikverket, som är huvudägare till projektet, menar att det handlar om fem dödsfall. Detta eftersom en person som blev påkörd av ett tunnelbanetåg vid Mariatorget i april 2010 arbetade på uppdrag av SL, och inte var anställd av någon av Citybanans entreprenörer.
– Det var väldigt olyckligt. Det skedde helt under SL:s ledning. Jag utgår ifrån att SL har tagit vidare de erfarenheterna och återkopplat, säger Kjell-Åke Averstad.
Trafikverket har en nollvision om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, gäller den även på arbetsmiljöområdet?
– Ambitionen är samma, att det ska vara noll dödsolyckor. Vi har tagit initiativ i branschen och jobbar mycket med branschföreningarna efter det. För att verkligen jobba mot noll olyckor.
På Trafikverkets hemsida nämns inte arbetsmiljön över huvud taget i texterna om nollvisionen. De fokuserar uteslutande på vägtrafiken. Hur kommer det sig?
– Det är två olika visioner, olika delar. Nollvisionen i vägtrafiken är ett långsiktigt arbete. Men jag hoppas att du hittar även arbetsmiljödelen på vår hemsida.
Bör man ställa högre krav på arbetsmiljö i offentliga, skattefinansierade, byggen än i de privata?
– Vi ska ha högra krav på alla aktörer och ett systematiskt sätt att jobba, det hoppas jag att de privata har också.
”Olyckorna sker vid alldagliga tillfällen”
Den senaste dödsolyckan i Citybanan-projektet skedde 2014. Kjell-Åke Averstad menar att de systematiskt har blivit bättre under tidens gång.
– Man bygger upp en systematik. Den grundläggande strukturen hade vi med oss från början, med styrande dokument och utbildning för alla innan de börjar på vår arbetsplats. Men man lär sig av varje händelse och försöker hela tiden att utveckla saker. Jag vill tro att Trafikverket har blivit bättre, det vill jag tro.
Averstad lyfter fram att det handlar om fem helt separata dödsolyckor, där ingen har skett under de mest komplicerade delarna av bygget.
– Det är ju lätt att tro att det här otroligt komplexa bygget har lett till olyckorna, men ingen av de fem dödsolyckorna har hänt i de komplicerade delarna. Det är alldagliga tillfällen. Sådana typ av arbeten som finns i vanliga husbyggen varje dag. Det är inte i de svåra momenten av tunnelbygget som de har inträffat.
”Årets sämsta bygge”
Utöver dödsfallen har 920 stycken tillbud och 158 olyckor inträffat under bygget med Citybanan. Som olycka räknas att den som har skadats har varit tvungen att sjukskriva sig minst en arbetsdag. Räknat på de runt 13 miljoner arbetstimmar som har lagts ner blir det ett snitt på 12,1 olyckor per miljon arbetade timmar, vilket är en relativt hög siffra.
Som jämförelse kan nämnas att på Norra länken, norra Europas största vägtunnelprojekt, var motsvarande siffra 8,5 när tidningen Byggnadsarbetaren 2013 gjorde en stor granskning och utsåg Citybanan- till ”årets sämsta bygge”.
Dödsolyckor hade kunnat undvikas
Ulf Kvarnström är arbetsmiljöexpert på Byggnadsarbetareförbundet. Han menar att det höga antalet olyckor och dödsfall är oacceptabelt.
– Det är 158 olyckor för mycket. Vi har en nollvision när det gäller arbetsskador och dödsolyckor. Så detta är självklart oacceptabelt, säger han och får stöd av Lars Holmström, ordförande för Byggnads avdelning Stockholm-Gotland.
– Citybanan har varit ett komplicerat och onormalt olycksdrabbat projekt. Det är väldigt olyckligt. Ingen ska behöva dö en vanlig dag på jobbet, säger Holmström i ett pressmeddelande.
Ulf Kvarnström menar att dödsolyckorna hade kunnat undvikas.
– Ja, det är klart. Det är en ras-olycka från en ställning, den hade kunnat undvikas om man hade kontrollerat ställningarna. En borrvagn välte och klämde ihjäl operatören. Det hade möjligtvis kunnat undvikas med rätt markförhållanden. Spåroperatörerna som blev ihjälkörda av tåget var på fel spår, och det måste någon ha haft ansvar över, säger han.
Trafikverket har en nollvision om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, som de även menar gäller på arbetsmiljöområdet. Hur väl lever de upp till den visionen?
– Dåligt.
Bör man ställa högre krav på arbetsmiljö i offentliga, skattefinansierade, byggen än privata?
– Ja, absolut.
Byggnads menar att mycket av säkerhetsproblemen i projektet handlar om reglerna för upphandling, där lägsta pris har fått gå före säkerhet.
– Vi måste ställa tuffare krav på politikerna när det gäller regler för offentlig upphandling. I förlängningen ligger ansvaret för en byggnadsarbetares säkerhet i en schyst upphandling. Skillnaden kan vara om du kommer hem från jobbet eller inte, säger Lars Holmström.