Det ska ganska mycket till innan en vuxen kurdisk man börjar gråta inför en annan man. I synnerhet om det inte ens är någon närstående, utan en främmande journalist som kommit för att göra en intervju. Men när vi slagit oss ner för att prata längst bak i lagerrummet i hans pizzeria, i en stad någonstans i mellersta Sverige, dröjer det inte länge innan stora tårar börjar rulla ner för Tolhildan Acets kinder. 

Frågan som triggar tårarna är hur Säkerhetspolisens och Migrationsverkets bedömning av honom påverkar hans familjs liv i Sverige.

– Min son är nio år. Jag ser att han gråter hemma och att han vill stanna kvar här. Han har en adhd-diagnos och behöver extra stöd, han säger att han inte vill behöva lära sig ett nytt språk. Och jag kan inte ens säga till honom varför vi flyttar. Men jag har den här oroskänslan, att de kanske kommer och hämtar mig annars och skickar tillbaka mig till Turkiet.

Brev från Migrationsverket

Tolhildan Acet, som egentligen heter något annat, har inte alltid haft sådana här kval i vardagen. Han kom till Sverige genom anknytning 2006 och öppnade sin pizzeria tre år senare. Restaurangen har gått bra och blivit ett landmärke i staden. Han är gift med en kvinna som har svenskt medborgarskap och deras gemensamma barn, en pojke och en flicka, är födda i Sverige och har medborgarskap. Hela familjen bor i en villa som köptes 2016.

För några år sedan ansökte Tolhildan själv om att bli medborgare i Sverige. Men i mars 2023 kom det ett rekommenderat brev från Migrationsverket där man meddelade att han fick avslag, eftersom Säkerhetspolisen hade yttrat sig i ärendet. 

– Säpo hade sagt att jag kan bli ett säkerhetshot.

Han fiskar upp ett smalt kuvert från en skrivbordslåda där han samlat korrespondensen med Migrationsverket. Säpo hade bedömt att Tolhildan ”kan komma” att bedriva säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Genom sin advokat svarade Tolhildan att han inte hade haft någon kontakt med Säpo. Han tog mycket illa vid sig och önskade en förklaring.

Säpo förklarade sig aldrig. I nästa brev svarade Migrationsverket att man ändå inte såg något skäl att ifrågasätta Säpos bedömning och därför nekades han ett medborgarskap.

Pizzerian anses vara farlig

Tolhildan hör till den skara kurder som under de senaste åren plötsligt har identifierats som farliga för Sveriges säkerhet, i nya bedömningar av Säpo. Dagens ETC har granskat utvecklingen sedan 2020. Men till skillnad från andra ärenden vi rapporterat om har Tolhildan inte mottagit något utvisningsbeslut. Han har sedan länge ett permanent uppehållstillstånd. 

För honom är konsekvenserna annorlunda. Säpo och Migrationsverket nekar honom medborgarskapet, men man tycks även problematisera hans företagsverksamhet. Även hans pizzeria betraktas som ett säkerhetshot. 

– Samma dag jag fick mitt avslag så kom Migrationsverket även med ett beslut om det här, säger han och visar ett nytt papper från kuvertet. Det är samma handläggare som har fattat bägge besluten.

Det andra pappret rör en ung kurdisk man i Turkiet som Tolhildan hade erbjudit anställning i sin pizzeria. Mannen hade blivit nekad ett uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. ”I februari i år har Säkerhetspolisen sagt att det föreligger säkerhetsskäl mot att bevilja ansökan”, meddelade Migrationsverket. 

Av allt att döma hade beslutet att göra med bedömningen av Tolhildan, inte med att Säpo såg med oro på den unga arbetskraftsmigranten i Turkiet. 

– Jag har anställt flera personer förr, som varit skötsamma och stannat så länge att de blivit svenska medborgare. Men vad ska jag göra nu? Det är stor brist på personal i branschen. Om jag inte kan ta hit anställda längre så känns det som att jag inte kan fortsätta driva mitt företag.

”PKK-relaterade säkerhetsproblem”

I fjol lärde vi oss att regeringen Kristersson har sålt in precis den här typen av myndighetsbeslut som exempel på hur man uppfyllt Turkiets krav under Natoprocessen, om att Sverige måste bekämpa den kurdiska PKK-rörelsen. I december 2022 avslöjade Dagens Nyheter att Regeringskansliet hade skickat ett hemligt dokument till Ankara för att visa ”konkreta åtgärder” Sveriges dittills hade vidtagit. 

En punkt i dokumentet sa att svenska myndigheter numera har större uppmärksamhet på ”PKK-relaterade säkerhetsproblem” beträffande individer som ansöker om uppehålls- eller arbetstillstånd. Dittills hade ”över ett dussin” personer med påstådda kopplingar till kurdiska PKK hindrats komma in i Sverige, enligt Regeringskansliet. 

Tolhildan ber om ännu en rökpaus under intervjun. Cigaretterna hjälper honom dämpa stressen liten. Han säger att han har gått ner 15 kilo i vikt sedan han fick veta att han är stämplad som ett säkerhetshot. Han oroar sig över att det som hänt honom är relaterat till Turkiets krav, och att det ska komma att skada honom själv och hans familj. 

– Jag har fått panikattacker och kan inte fokusera på mitt jobb. Jag har ett permanent uppehållstillstånd, men Migrationsverket har ju också sagt att de ska börja återkalla sådana. Och jag tänker inte sitta och vänta på en utvisning. 

Avslagen började komma 2019

I en annan stad träffar Dagens ETC en ekonom som arbetar med att ordna ansökningar om arbetstillstånd åt företagare som Tolhildan. Vi kan kalla honom Remzi. Han förklarar att det avslag Tolhildan fått mot att ta in arbetskraft från Turkiet har blivit allt vanligare de senaste åren. 

Avslagen har skickats från Nationella prövningsenheten vid Nationella operativa avdelningen på Migrationsverket. Ärendena har berört både personer som redan bor i Sverige och som inte fått förnyat arbetstillstånd, personer som vill komma till Sverige från Turkiet för att arbeta men som nekats detta samt deras arbetsgivare i Sverige som nekats ta emot ny personal.

– Oftast är det arbetsgivaren man skyller på, det är den personen som ses som ett hot. Jag började se det här med att folk fick avslag och blev sedda som säkerhetshot från och med 2019. Då började Migrationsverket skicka ärenden till granskning hos Säpo. Men det ledde inte direkt till avslag, det verkade handla om någon uttröttningsgrej så att folk skulle ge upp. Ärendena låg först hos Migrationsverket i kanske ett år, sedan ett år till hos Säpo, säger Remzi.

Inget svar – på fyra år

Han loggar in på Migrationsverkets databas och gör en sökning på ärendenummer kopplade till ansökningar han skickade in redan för flera år sedan.

– Här, en ansökan jag skickade in hösten 2019. Där väntar vi fortfarande på beslut. Här är en annan, juni 2019. Vi väntar fortfarande, efter mer än fyra år. 

Enligt Remzi har minst 30 av hans ärenden om arbetstillstånd gått till Säpos bord under de senaste åren. Nära hälften har resulterat i avslag. Och han säger sig ha sett två röda trådar i allt detta, som gjort att han hört av sig till mig för att tipsa. Dels är arbetsgivarna som drabbas av den nya utvecklingen påfallande ofta kurder. Dels har han bland sina egna ärenden sett ett mönster i vilka svenskkurdiska arbetsgivare som har fått problem med Säpo.

– Det finns ju en kurdisk tv-kanal som sänds från Sverige. Jag tror att de som har betalat till den kurdiska tv-kanalen, på faktura, att alla de har blivit listade. När man har betalat så läggs det ju upp en annons så att bolagets namn syns, säger Remzi.

– Jag förstår inte varför Migrationsverket annars skulle tycka det är viktigt att skicka vissa kurdiska företag på remiss till Säpo. Med största sannolikhet måste det vara att Säpo själva har stämplat företagen. 

”Psykiskt påfrestande”

Detta är än så länge en teori som inte gått att leda i bevis. Men under Natoprocessen har Turkiets krav på Sverige främst handlat om att vårt land måste motarbeta den kurdiska PKK-rörelsen och det som Ankara anser är rörelsens svenska förgreningar. Sverige har i avtal förbundit sig till att förhindra aktiviteter av miljöer som är ”närstående eller inspirerade” av PKK, och även till att stoppa PKK-finansiering från svensk mark. 

Den kurdiska tv-kanalen i fråga sänder sedan 2017 från lokaler belägna strax utanför Stockholm. Turkiet har anklagat kanalen för att vara en del av PKK:s nätverk i Europa. Kanalen drivs av en stiftelse som även samlar in pengar till humanitära ändamål.

I händelse av att Säpo skulle fatta intresse för den kurdiska stiftelse som driver kanalen, och som mottagit pengarna, har det därför varit väldigt enkelt för myndigheten att identifiera de företag som har sponsrat.

Tolhildan har vid några tillfällen skänkt sponsorpengar till denna stiftelse. Detta är det enda han själv tänker sig kan ligga till grund för Säpos bedömning av honom.

– Jag gjorde det när Kobane hade attackerats av IS, och senast var i februari i år efter den stora jordbävningen i Turkiet och Syrien. Det var lagliga betalningar från mitt företag som jag har bokfört. Om det vore olagligt att betala till den här stiftelsen, varför har Säpo inte stängt ner den i så fall? 

– Det här har varit psykiskt påfrestande för mig. Jag har kämpat mycket för att få vara kvar här i Sverige, för att bygga mitt företag. Men jag känner mig inte längre som en fri person. Någon annan bestämmer över mitt liv på ett papper, att jag är en terrorist. Därför lämnar vi Sverige.