BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det här anses ju vara ett av Södertäljes ”sämre” stadsdelar, men jag trivs bra här. Folk är trevliga, de hejar och stannar för att prata, säger Anna Widéen, som jobbat som brevbärare sedan 1989.   

Hon tar med sig en bunt försändelser och går upp i den första trappuppgången. Vid varje trappavsats stannar hon till och kontrollerar namnen på kuverten innan hon släpper ned dem i brevlådor. Många liknande rörelser upprepas – igen och igen – under stress.

– De vanligaste arbetsskadorna bland brevbärare är relaterade till fallolyckor, till följd av att man har varit för stressad, sprungit och snubblat i en trappa, eller för att man har gått och läst på kuverten, konstaterar Anna Widéen, som också är fackligt överskydds-ombud för region Stockholm södra. 

Brevbärare vill leverera

På lördag anordnar fackförbundet Seko tillsammans med de anställda på Postnord en manifestation på Mynttorget i Stockholm. De kräver att ägaren (staten) och företaget (Postnord) tar ett större ansvar för att den samhällsservice som posten är ska fungera.    

Till följd av mediernas negativa bild av hur dåligt verksamheten fungerar har brev-bärarna getts skulden för upprörda kunders trasiga försändelser och uteblivna leveranser. Facket menar att problemet främst är en bristande arbetsledning, -underbemanning och hårt pressade scheman. Under rubriken för manifestationen ”Vi vill leverera” kräver brevbärarna nu upprättelse.

– Brevbärare är väldigt stolta över sitt arbete och vill få ut sin post. Många mår dåligt över att de inte hinner med, de nallar på raster, hoppar över lunchen och springer, vilket är helt ohållbart ur arbetsmiljösynpunkt. Det sliter väldigt mycket på kroppen, speciellt för dem som är över 50, säger Anna Widéen.    

Stressen skapar även interna konflikter mellan de anställda, menar hon. 

– Folk blir sura om någon tar rast när det är mycket att göra, trots att man har rätt till det. Det sker jämförelser i arbetsgrupperna. ”Kalle hinner med det här på två timmar, varför tar det tre timmar för dig?” Det är alltid de som inte hinner med som blir ifrågasatta. Jag har hört talas om kollegor som kommer tillbaka från sin slinga och gråter för att de är så uppgivna, säger Anna Widéen. 

Kunder blir förbannade

Hon kan förstå att kunderna blir förbannade när de inte får sin post i tid, men framhåller att skulden för det inte kan läggas på brevbärarna.  

– Vi brevbärare har fått väldigt mycket skit i pressen, men det är inte vårt fel att vi inte hinner med. Den här manifestationen känns väldigt viktig just därför, för att uppmärksamma vad det egentligen handlar om, säger Anna Widéen.   

Gunnar Westin, förhandlingsansvarig för Seko på Postnord i Norsborg, instämmer i att problemen beror på en väldigt pressad arbetssituation för brevbärarna. 

– I hela landet har vi blivit av med omkring 1 000 anställda varje år under de senaste tio åren. Det innebär givetvis en väldigt brutal omställning, säger han.      

Det som hänt i arbetsfördelningen är bland annat att slingorna har blivit allt längre och att utdelningen därmed tar en större del av arbetsdagen.  

– Brevbärarna har fått otroligt mycket längre utdelningsslingor. När jag började jobba som brevbärare under 00-talet hade man haft en väldigt tuff slinga om man varit ute i över två timmar. Idag är det inte alls ovanligt med slingor som tar fem till sex timmar. Det blir en väldigt mycket tuffare situation rent fysiskt, säger Gunnar Westin och poängterar att övertidsuttaget över lag är väldigt högt.

Med manifestationen på lördag vill facket peka på att precis som i vilken annan bransch som helst krävs resurser för att ett jobb ska kunna utföras på ett
bra sätt. 

Uppdraget förändras

Erika Ahlqvist, distributionschef på Postnord, menar att problemen som företaget haft med utdelningen inte har handlat om bristande resurser, utan om att verksamheten befinner sig under en omfattande omställning till följd av att brevvolymerna sjunker.

– Jag skulle inte säga att det handlar om resursproblem. De problem vi har haft har främst handlat om den stora förändring vi går igenom till följd av digitaliseringen. Vårt uppdrag förändras ganska mycket och då är det många anställda som känner en osäkerhet, säger Erika Ahlqvist.   

Den underbemanning som facket larmar om tror hon framför allt handlar om att det är svårt att få tag på rätt arbetskraft.     

– Arbetsmarknaden är väldigt het just nu, framför allt i storstadsregionerna där tillväxten är som starkast. Därmed har vi på vissa håll svårt att få tag på nya anställda, säger Erika Ahlqvist.