Efter JO-kritiken mot Södertälje tillsatte regeringen en snabbutredning för att se hur kontroller kan göras lagliga. Den väntas bli klar i veckan. 

– Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det handlar bland annat om infiltration och otillåten påverkan, och behovet av att öka motståndskraften mot detta är stort, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) när utredningen tillsattes i februari. 

Uppsala vill också

En kommun som nyligen gick ut med att man vill göra bakgrundskontroller vid nyanställningar i vård och omsorg är Uppsala. Förslaget kommer från Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Bakgrunden är flera anmälda våldtäkter och sexuella övergrepp som ska ha begåtts av personal i den kommunala hemtjänsten.

– Jag tror att våra medborgare förväntar sig att vi gör allt vi kan för att det inte ska hända. Det kräver att vi gör olika saker, en av dem handlar om att säkra att vi inte får inte det här bland våra egna anställda, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S).

Han säger också att kommunen inväntar utredningen om bakgrundskontroller, och att det kan bli aktuellt med kontroller även av redan anställda om förslaget tillåter det.

– Vi ser ett behov men kan inte göra det med nuvarande lagstiftning, säger han.

Från flera håll ser man positivt på möjligheten till bättre kontroller. Ekobrottsmyndigheten, som förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet bland annat inom välfärden vill inte ställa upp på en intervju med Dagens ETC, men ger en skriftlig kommentar:

”Generellt ställer sig Ekobrottsmyndigheten positiv till bakgrundskontroller, dels för att motverka infiltration och påverkan, dels i samband med offentliga upphandlingar för att motverka att kriminella eller oseriösa aktörer tar sig in i välfärden”.

Kan stigmatisera

Andra påpekar att en lagändring inte kommer att göra så stor skillnad när det kommer till att stoppa organiserad brottslighet. 

– Om man vill infiltrera skickar man ju inte in någon som är dömd för brott, sade Christina Kiernan,  säkerhetschef på SKR, Sveriges kommuner och regioner i en intervju med Dagens Samhälle nyligen.

Samtidigt finns det en annan sida av saken. Evelin Palmér, tf chef på enheten för tillsyn av offentlig verksamhet, på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, säger att bakgrundskontroller är förknippat med stora integritetsrisker för enskilda och har ett särskilt skydd i dataskyddsförordningen. EU-domstolen har också flera gånger uttalat att just behandling av fällande domar i brottsmål är särskilt känsliga.

– Det är framför allt för att tillgång till de uppgifterna kan stigmatisera personen. Det är ett allvarligt intrång i privatlivet men också i yrkeslivet. Det är också en principiell utgångspunkt i ett rättssamhälle att om man har avtjänat sitt straff så ska man ha samma rätt som andra att verka i samhället, säger hon.

Men hon säger också att det i vissa fall fall finns starka motstående intressen.

– I vissa yrken inom vissa verksamheter kan det ändå vara berättigat att en arbetsgivare känner till förekomsten av tidigare brottslighet. Det man behöver göra är att väga intressena, det som motiverar kontrollerna och det integritetsintrång de innebär, mot varandra och hitta den lämpliga balansen, säger hon. 

Kan inte vara svartvit

Erik Pelling i Uppsala säger att det funnits farhågor kring kontrollerna. 

– Är man allt för svartvit förstärker man snarare kriminaliteten än motarbetar den, det är en diskussion med väldigt många nyanser, som måste höras. Men att inte ha några kontroller alls är inte lösningen. Vi måste höja garden och göra det svårare för kriminella att ta sig in i vår välfärd, säger han.

Den som söker jobb i skolan eller barnomsorgen måste lämna in ett utdrag ur belastningsregistret som visar om man är dömd för grova brott som mord eller barnpornografibrott. Men något liknande krav finns inte för jobb med äldre. 

I dag gör inte ens hälften av landets kommuner registerkontroller av anställda vid anställningar inom äldreomsorgen. Det visar en enkät som Sveriges Radios lokala stationer gjort. En av orsakerna är att kommunerna gör olika tolkningar av om det är lagligt eller inte, enligt granskningen.

Svåra avvägningar

På IMY är utredningen om bakgrundskontroller efterlängtad. Myndigheten hade gärna sett att den var bredare och exempelvis tittade även på andra arbetsgivare än kommuner. Evelin Palmer säger att det finns en osäkerhet i samhället kring hur reglerna ska tolkas och att det handlar om avvägningar ofta är svåra för enskilda kommuner, eller arbetsgivare, att göra.

– Det finns inget absolut förbud för kommuner att behandla uppgifter om lagöverträdelser. Det de behöver göra är att titta på om uppgifterna är nödvändiga och balanserar intressena mot varandra. Det är stora frågor, och därför tycker vi att det är någonting som lagstiftaren behöver ta ansvar för och ta ett helhetsgrepp på.