– Vår analys är att det helt och hållet är porrindustrins påverkan som gjort att det blivit så oerhört vanligt. Att strypningarna är så normaliserat i porren och att porr är en så stor del av både ungas och vuxnas vardag i dag, säger Rebecka Andersson, generalsekreterare för Unizon, som samlar över 140 kvinno-, tjej och ungdomsjourer och sedan en tid arbetar för att belysa frågan.

Regeringen gick förra veckan ut med att Rättsmedicinalverket får i uppdrag att kartlägga och sammanställa befintlig kunskap om strypvåld, även när det förekommer i sexuella sammanhang. 

Bakgrunden är en rapport från Jämställdhetsmyndigheten som kom förra året och som visa att dubbelt så många flickor och unga kvinnor som dödats i en parrelation hade strypts till döds, jämfört med kvinnor över 25 år. Enligt samma rapport har andelen kvinnor som dödats i en nära relation minskat, men inte bland unga.

Ett sexualiserat hölje

Kunskapsbristen är stor på området, menar Rebecka Andersson. I de åtal och förundersökningar där strypsex förekommer som Unizon följt hamnar fokus snarare på att det handlar om sex och samtycke, och mindre om att det är en potentiellt dödlig handling. Trots att de allra flesta skulle tycka att det var en väldigt allvarlig våldshändelse om det skedde ute på gatan.

– Att strypningar har sexualiserats har lagt ett hölje över det, som gör att vi inte identifierar det som farligt. Jag tror att det behövs kunskap om hur oerhört farligt det är. Hur få sekunders tryck på strupen som faktiskt krävs för att riskera livet på en annan människa, säger Rebecka Andersson.

Johanna Belachew är läkare och verksamhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Hon säger att vården har goda chanser att upptäcka våld, men att man behöver bli bättre på att ställa rätt frågor.

– Det handlar inte bara om att fråga om våld i nära relation. Det kan vara viktigt att också fråga vilken typ av våld de är utsatta för, som till exempel strypvåld eftersom vi vet att det är ett allvarligt våld och att det är en riskfaktor för mordförsök och mord, säger hon.

Först strypvåld, sedan mord

Hon önskar att kartläggningen ska ge svar på hur vanligt strypvåld är, men det behövs också studier kring vilka effekter våldet har på lång sikt. Det är exempelvis viktigt att veta om strypvåld skadar hjärnan och försämrar kognitiva funktioner. Syrebrist till hjärnan kan ge kroniska skador med exempelvis minnesstörningar, vilket skulle kunna ske om man utsätts för strypvåld, säger hon. 

– Det är viktigt att veta om det är så. Gruppen våldsutsatta kvinnor kan ju riskera att inte bli trodda i rätten exempelvis. Det kan finnas rent fysiologiska förklaringar till det, att man utvecklar demensliknande symptom med minnesluckor om man blivit utsatt för våld mot huvudet. Vi vet inte idag om det är så, säger hon.

”Måste dra en gräns”

Rebecka Andersson på Unizon hoppas att kartläggningen av strypvåld ska leda till bättre kunskap generellt i samhället om hur farligt det är. För rättsväsendets del hoppas hon på bättre och mer kunskapsbaserade förundersökningar och att fler åtal därmed leder till fällande domar.

– Det är oerhört viktigt att de män och killar som utför de här handlingarna hålls ansvariga. Där behöver samhället dra en gräns, strypningar är oerhört farligt och kvinnor och flickor ska inte utsättas för det, säger hon.

Men hon efterlyser också en annan typ av medvetenhet. En svensk studie gjord 2017 visar att när en man tar stryptag på en kvinna så är risken väldigt stor att han senare kommer att begå dödligt våld mot henne. Men samhället är dåligt på att fånga upp det som en riskfaktor, menar Rebecka Andersson.

– Vi som jobbar med att ge stöd till kvinnor identifierar väldigt snabbt att om han har tagit stryptag så är det väldigt farligt och hon behöver lämna honom. Den kunskapen tror jag inte når ut i samhället, säger hon.