Bakgrunden är likabehandlingsprincipen i skolpengssystemet som säger att ersättningen ska vara lika stor för privata och kommunala huvudmän. Detta har i praktiken inneburit att kommuner som behövt skjuta till pengar till de egna skolorna när de gått med underskott – det vill säga i efterhand höjt skolpengen till de egna skolorna – samtidigt varit tvungna att retroaktivt höja skolpengen till fristående skolor – även om dessa inte gått med minus.
Den 14 december föll en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som kan komma att ändra den här principen. Rätten ger nämligen grönt ljus för Malmö stad att kvitta underskott i kommunala fritidshem 2017 och 2019 mot tidigare års överskott i samma verksamhet.
Säkerställer balans
I och med det finns det ingen skyldighet för staden att enligt likabehandlingsprincipen kompensera Malmös privat drivna fritidshem med höjd, retroaktiv skolpeng för de aktuella åren.
– Domen är viktig eftersom den säkerställer att elever i kommunal verksamhet inte missgynnas resursmässigt. Att inte kunna avräkna tidigare års överskott hade i längden lett till att mer resurser fördelats till friskoleverksamhet kontra kommunalt driven verksamhet, säger Elena Nilsson, controller vid Malmö stads utbildningsförvaltning.
Miljoner i potten
Totalt handlar det om 3,1 miljoner kronor som Malmö stad nu slipper kompensera friskolorna med. Exakt hur många miljoner kronor som alla Sveriges kommuner kan komma att spara tack vare Högsta förvaltningsdomstolens beslut återstår att se.
I sin granskning ger Skolvärlden några exempel på kommuner som fått betala ”straffavgifter”, som tidningen kallar dem, till friskolor. Ett är Eskilstuna kommun som 2019 förde över drygt 3,5 miljoner kronor till JB Education AB för kommunala underskott åren 2010–2013. Ett annat är Strängnäs kommun som 2020 betalade ut över 3,6 miljoner kronor till olika privata huvudmän. Samma år tvingades Flens kommun till en liknande utbetalning på en dryg miljon kronor och året efter Hässleholms kommun till en utbetalning på 4,5 miljoner kronor där nästan allt gick till Thoréngruppen och Internationella engelska skolan.
Bara dessa nedslag kan summeras till nästan 13 miljoner kronor. Lägg till det ytterligare 58 kommuner som i granskningen säger sig ha betalat ut kompensation till friskolor så landar slutsumman med stor sannolikhet på en betydande nivå.
Otydlig dom
Trots detta tror inte Friskolornas riksförbund att domen kommer att förändra villkoren på skolmarknaden.
– Det finns en dom från Kammarrätten i Jönköping som i princip framför samma sak som nämnts ovan och som flera kommuner utgått ifrån redan nu, säger förbundsjurist Gudrun Rendling och lägger till att det är rimligt att underskott ska kunna kvittas mot överskott. Så länge det sker inom en viss tidsram.
– En treårsperiod är rimlig att stämma av emot, men om kommunen sedan fortsätter gå med underskott gäller alltså kompensation till eleverna i friskolor, säger hon och påminner om kommunallagen som säger att en budget måste ligga i balans över en treårsperiod.
Denna fråga – om hur långt tillbaka i tiden en kommun får gräva för att hitta överskott att kvitta underskott mot – är inget som domen från Högsta förvaltningsdomstolen ger någon vägledning kring och därför också något som Friskolornas riksförbund ser som ett frågetecken som bör rätas ut.
– Om en kommun underbudgeterar under längre tid och alltså låter sin verksamhet regelmässigt gå med underskott, innebär det en snedfördelning av resurserna, där elever i friskolor får lägre ersättning, säger Gudrun Rendling.
Exakt hur det skulle gå till, att regelmässigt underbudgetera en verksamhet, förstår inte Elena Nilsson.
– Om man ska följa gällande lagar och regler, så känner inte vi till hur man ska lyckas rulla återkommande underskott i årsboksluten framför sig. Malmö stads grundskoleförvaltning har tillämpat avstämning över treårsperioder. Att kvitta mot längre perioder och om det är rimligt, vet man antagligen först i så fall om saken prövas i domstol.
