Det säger Tobias Baudin, ordförande för Kommunal och en av dem som kräver att avdraget slopas permanent. Även LO centralt, Vårdförbundet och flera socialdemokratiska partidistrikt står bakom kravet.
Tobias Baudin säger att frågan är viktig för hela arbetsmarknaden, men särskilt för Kommunals medlemmar som jobbar i yrken där man kommer i kontakt med mycket människor.
– Det är otroligt viktigt att man är hemma så att man inte ökar på smittspridningen. Och det behöver inte vara en pandemi av typen corona utan det kan vara en vanlig vinterkräksjuka eller influensa, säger han.
I augusti förra året öppnade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi för att ta bort avdraget för gott, i alla fall för vissa yrkesgrupper, i en intervju med DN. I dag tackar han nej till att svara på frågor, men lämnar en skriftlig kommentar.
– Under den pågående coronapandemin har regeringen säkerställt en möjlighet att söka ekonomisk ersättning för karensavdraget, något som bidrar till att minska smittspridningen. Regeringen har också säkerställt att karensavdraget är möjligt att avtala bort permanent för arbetsmarknadens parter.
Socialdemokraterna splittrade
Men inom Socialdemokraterna finns det ett starkt tryck för att karensavdraget för den som är sjuk ska slopas permanent. Inför partiets kongress i november har flera distrikt motionerat om att slopa avdraget, bland annat tunga distrikt som Stockholm, Skåne och Göteborg. Även Kalmar, Norrbotten och Kronoberg står bakom kravet.
– Krasst kan man säga att det är ingen som blir friskare för att man får ett avdrag. Men egentligen handlar det mer om att vi inte har råd att ha folk som går sjuka till jobbet. Det finns en risk att man gör det om man förlorar ekonomiskt på att stanna hemma. När vi nu har haft det så här under pandemin skulle det kännas bra att vidhålla det även i framtiden, säger Robert Olesen, ordförande för Socialdemokraterna i Kronoberg.
När sjuktalen steg på 80-talet kallade politikerna det för ”måndagssjuka”, det vill säga att folk sjukskrev sig för att förlänga helgen, men det var aldrig sant. Det finns visserligen ett samband mellan ersättningar och sjuktal. Statistiken visar att sjuktalen tenderar att öka när ersättningsreglerna blir mer generösa. Det skedde när karensdagen togs bort både 1967 och 1987, enligt rapporten ”Sjukpenning och sjuklön, samspelet mellan staten och arbetsmarknadens parter” från Lunds universitet. Men det finns inget stöd för något utbrett fusk, att människor sjukskriver sig fast de är friska. Flera undersökningar visar tvärtom att problemet snarare är det omvända. Vi går till jobbet fast vi är sjuka. Exempelvis visar en undersökning som kom förra veckan att drygt hälften av de som jobbar skift inom hotell- och restaurang har gått till jobbet det senaste året trots att de känt sig sjuka.
Kan bli förhandlingsfråga
Vårdförbundet och Kommunal har krävt att det också ska bli möjligt för arbetsgivare och fack att förhandla om karensavdraget. I våras kom Arbetsdomstolen med beskedet att det redan nu är möjligt.
– Men det är ett andrahandsalternativ, helst vill vi att avdraget inte ska komma tillbaka alls, säger Tobias Baudin på Kommunal.
Robert Olesen tycker dock inte att det är bra nog.
– Jag tycker inte att det blir en jämlik arbetsmarknad på det sättet. Vi ska ha en lagstiftning på arbetsmarknaden som gäller alla, säger han.
När karensdagen först infördes var det efter påtryckningar från arbetsgivarorganisationen. I dag är motsvarande organisationer dock mer nedtonade i hur de ser på frågan. När Dagens ETC söker Svenskt näringsliv vill organisationen inte kommentera. Inte heller någon av de tre stora arbetsgivarorganisationerna Svensk handel, Visita eller Almega vill svara på frågor om karensavdragets framtid.
Moderaternas Maria Malmer Stenergard, ordförande i socialförsäkringsutskottet, har inte tid att svara på frågor under den rådande regeringskrisen. Men hon har tidigare sagt till Dagens ETC att det är för dyrt att slopa karensavdraget permanent.
– Slopat karensavdrag beräknas kosta 9,1 miljarder kronor per år. Det är pengar som exempelvis skulle kunna gå till att betala den vårdskuld som vi har byggt upp under coronapandemin, sa hon till Dagens ETC i augusti förra året.
Men Tobias Baudin tycker att det är upp till bevis för dem som påstår att det skulle vara dyrt att slopa avdraget. Han säger att kostnaderna inte ökade i Danmark när karensavdraget togs bort.
– Det är ett tunt argument. Låt oss istället utvärdera om det blev ökade kostnader under pandemin. Jag tror tvärtom att sjukskrivningarna gått ner när man hållit sig hemma från jobbet, säger han.
Historien bakom karensavdraget
När den allmänna sjukförsäkringen infördes 1955 fanns tre karensdagar, samtidigt var nivån på sjukpenningen och ersättningstider begränsade.
Två av karensdagarna togs bort 1967 och ersättningsnivån höjdes till 90 procent.
1976 nådde sjuktalen en ny topp och debatten var hård mellan fack och arbetsgivare. Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) föreslog i ett utspel att regeringen skulle ta bort sjuklönen den första dagen. Den ökade frånvaron hade blivit ett stort problem för företagen, hävdade man. Korttidsfrånvaron pekades ut som det största problemet och generösa sjukersättningar
i kombination med bristande arbetsmoral sades vara orsaken.
Löntagarnas organisationer sa nej till förslaget. LO och TCO pekade bland annat på att de ökade sjuktalen under slutet av 70-talet inte berodde på korttidsfrånvaro, utan långtidsfrånvaro som orsakades av dålig arbetsmiljö.
1978 tillsattes Sjukpenningkommittén, 1980 kom tilläggsdirektivet att föreslå ökad självrisk för den anställde. Den borgerliga regeringen föreslog sedan två karensdagar. Frågan om karensdagarna blev något av en valfråga och när Socialdemokraterna vann upphävdes beslutet om två karensdagar.
I december 1987 avskaffades karensdagen och under de första åren betalades sjukersättning med 100 procent från första dagen, men summan sänktes 1991.
Karensdagen återinfördes 1993 under finanskrisen, i en uppgörelse mellan den borgerliga regeringen och Socialdemokraterna.
