– Kollektivtrafiken är utformad för att attrahera en bred medelklass, säger forskaren Christina Lindkvist.

Ytterligare 20 kronor dyrare. Från 4 januari kostar ett 30-dagars periodkort hos SL 970 kronor. Med liknande prisökningar som de senaste fem åren kommer månadskortet i huvudstaden att kosta fyrsiffrigt nästa år eller året därpå. Samma sak i Uppsala.

Generellt har priserna för kollektivtrafiken i Sverige ökat de senaste åren. I samtliga av de fyra största städerna har det skett en prisökning för månadskorten i början av 2022.

K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, har de senaste åren forskat kring de klassmässiga konsekvenserna inom kollektivtrafiken. Deras resultat visar bland annat att låginkomsttagare betalar en större andel av sin disponibla inkomst på kollektivtrafik, trots att de ibland inte ens har råd med månadskort.

– Arbetar man inom låglöneyrken och kanske är ensamstående med barn så blir transportkostnaderna en ganska stor utgift att hantera varje månad. Då blir det billigare att betala för enstaka biljett när man måste resa. Men det gör att man tvingas prioritera vad man ska resa till. För de som då behöver pendla till exempelvis jobb så blir det en utgiftspost som knaprar rätt ordentligt på privatekonomin, säger Christina Lindkvist, forskare på Malmö universitet och K2.

Har kollektivtrafiken blivit en klassfråga?

– Om man ställer sig frågan om man kan resa så mycket som man har behov av och anser att man inte kan det för att det är för dyrt, då blir det naturligtvis en klassfråga. Det finns indikationer i de studier vi har gjort att vissa inte reser så mycket som man skulle vilja på grund av kostnaden, säger hon.

Större, snabbare och effektivare

Även i Göteborg ökar priset på kollektivtrafiken stadigt.

– När vi har frågat resenärer så är priset det man kan ta på, men minst lika viktigt eller viktigare är det att köra så ofta att man inte behöver titta på en tidtabell. Det är mer avgörande än om priset går upp, sa Ulrika Frick (MP), ordförande i kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandregionen, till GP 2019 gällande att priset på månadskort hade ökat med över 200 kronor de då senaste tio åren.

Politikernas motivering till de stigande priserna har de senaste åren främst kretsat kring att kollektivtrafiken behöver göras större, effektivare och snabbare.

– Som man har planerat för kollektivtrafiken så handlar det i hög utsträckning om att så många som möjligt nyttjar tjänsten och att man har många betalande i systemet. Det hela kan man väl säga är utformat för att attrahera en bred medelklass som kan vara med och betala för tjänsterna, säger Christina Lindkvist.

Du har tidigare konstaterat att en högavlönad person betalar lika mycket för sitt månadskort som en undersköterska. Finns det ett problem med det nuvarande systemet om inte vissa har råd?

– Ja, för i realiteten så är det faktiska priset lägre för en person med hög inkomst än det är för en med låg inkomst. Sen är ett annat problem att det inte ens går transporter alla tider på dygnet – exempelvis då vissa grupper behöver ta sig till arbetet. De personerna måste betala samma pris för månadskortet, trots att de resor de är i behov av kanske inte ens är tillgängliga. Den här effektiva, snabba och attraktiva kollektivtrafiken, den bidrar också till att de som har minst alternativ i vissa avseenden får längre tid mellan sina turer och får åka omständligare vägar för att man ska kompensera genom att köra krokigare och längre, när andra grupper får snabbare och tidseffektivare transporter.

För två år sedan rapporterade Sveriges Radio Ekot att priserna i kollektivtrafiken ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex, KPI, sedan 2010. Den genomsnittliga prisökningen var på 12 procent, samtidigt som prisökningen på månadskort och enkelbiljetter var 43 procent.