Nu har flerbarnsmamman råd: ”Inte ätit det på ett par år”

Bengt Bratt tillhör den ovan förstnämnda kundkategorin. Han är 70 år och blev sjukpensionär när han var 63. Tidigare hade han en karriär som egenföretagare.

– Men sen fick jag en hjärtinfarkt och då var det kört. Jag hamnade hos Kronofogden. Det var jobbigt, jag hade klarat mig tidigare, säger han.

Han förklarar att han tappade lusten till allt när fick hjärtinfarkten. Så småningom gick firman i konkurs.

– Det går jättefort. Du måste kunna betala ut löner, skatter, moms.

I dag hyr Bengt Bratt en bostad i utkanten av Haninge kommun. Han handlar på Matmissionen ett par gånger i veckan.

– Matmissionen fyller ett behov för alla som har det dåligt ställt, som pensionärer. Så finns det de som inte ens har mat på bordet, som har småbarn och kanske är skilda, säger han.

En halv miljon fattiga

Många hushåll har i dag en pressad privatekonomi. Arbetslösheten i landet ökar, utbetalningarna från a-kassan är rekordhöga och som Dagens ETC nyligen rapporterade om har svenskarnas skulder ökat dramatiskt.

Enligt Statistikmyndigheten SCB ökade även antalet personer i Sverige som lever i social och materiell fattigdom till drygt 500 000 år 2023, en ökning med 200 000 personer sedan 2021. Det innebär att över en halv miljon invånare inte har råd med en viss levnadsstandard, till exempel tillräckligt med värme i bostaden, oförutsedda utgifter, att ersätta utslitna kläder – eller att äta en proteinrik måltid varannan dag.

– I ett europeiskt perspektiv är det låga siffror men i ett svenskt perspektiv sticker det ut, säger Jonas Wihlstrand, generalsekreterare för Sveriges stadsmissioner.

Samtidigt drar priserna på flera matvaror iväg. Choklad, olivolja, kaffe, ost och andra mejeriprodukter toppar listan över kategorier som blivit dyrare. De senaste tre åren har matpriserna överlag ökat med 25 procent, enligt Matpriskollen. De största ökningarna skedde under 2022 och 2023.

– De sista åren har vi sett att en allt större del av våra öppna insatser, nästan 70 procent, handlar om mat. De som kommer till oss har inte råd att köpa näringsriktig mat. Deras ekonomi har på något sätt kraschat, säger Jonas Wihlstrand.

Bakgrunden är hushållens inkomster, förklarar han. Lönerna och försörjningsstödet har inte ökat lika mycket som matpriserna, hyrorna –som ökat med 10 procent sedan 2022 – och andra utgifter, även om försörjningsstödet ökat relativt mycket, 17 procent, de senaste tre åren.

Matfattigdomen började märkas av i början av 2020-talet.

– Under pandemin kom nya grupper till oss, till exempel personer som jobbade inom omsorgen som vabbade mycket och fick dålig ekonomi, säger Jonas Wihlstrand och fortsätter.

– Det är ett växande problem sedan inflationen tog fart. Vi har fått rejält minskade reallöner. Det märks eftersom de som legat på marginalen har fallit igenom nu.

En grupp går under radarn

Matfattigdomen är jämnt utspridd över landet, enligt Sveriges stadsmissioner som samlar tio lokala stadsmissioner, från Umeå i norr till Skåne i söder. Den grupp som Stadsmissionen möter allra mest är människor med långvarigt försörjningsstöd, det vill säga längre än tio månader i sträck. Gruppen utgör över 60 procent av dem som tar del av Stadsmissionens insatser, berättar Jonas Wihlstrand.

En annan grupp som allt oftare söker hjälp med basbehov är de som har en lön, men som tidigare legat på marginalen.

– Ofta är det ensamstående föräldrar. En grupp är personer som jobbar inom den offentliga omsorgen, där lönerna är relativt låga.

Därtill har asylsökande, papperslösa och arbetare inom gigekonomin en utsatt livssituation, men den senare gruppen möter Stadsmissionen inte så ofta, berättar Jonas Wihlstrand.

Matmissionen hade 25 000 medlemmar i Sverige i slutet av 2023. I Stockholm var antalet nästan 14 700 medlemmar, en siffra som nu uppskattas ha ökat till 17 000.

Ensam, prisrace, artros

På Matmissionen i Handen fyller kunderna sina korgar. Anna Lindén plockar på sig yoghurt, hamburgare, potatis och grönsaker.

– Utan Stadsmissionen skulle jag inte gå runt. Innan jag började komma hit hade jag inte råd med grönsaker överhuvudtaget.

Hon är ensamstående med två barn i tonåren och jobbar en till två gånger i veckan på ett eventföretag. Tidigare jobbade hon som kokerska, barnskötare och lärarvikarie.

– När jag var yngre hade jag det bra ställt. Sen uppstod den här situationen. Jag blev ensamstående, matpriserna höjs och jag har artros och svårare att gå. Genom det står jag långt ifrån arbetsmarknaden.

Varje månad har hon omkring 2 000 kronor kvar till mat. Det var inte tillräckligt när hon skulle handla för sig och sina barn på ordinarie matbutiker. Vändningen kom för ett år sedan. Då fick hon nys om Matmissionen.

– Här räcker 2 000 kronor långt. Jag kommer hit två, tre gånger i veckan och handlar det mesta här. Nästan allt finns, säger Anna Lindén.

– Det känns jättebra att ha hittat hit. Nu kan jag köpa det jag behöver, laga goda såser, unna mig en chokladbit – och köpa grönsaker. Jag hade inte ätit det på ett par år på grund av att det är så dyrt.

Efter att ha köat till kassan i några minuter, är det till slut hennes tur att betala.

Prissumman? Den landar på 161 kronor.