”Stressen var fruktansvärd”
I juli 2008 införde alliansregeringen maxgränsen för hur många dagar en person kunde få sjukpenning. 914 sjukskrivningsdagar, sedan skulle man tillbaka till arbete eller det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion, ALI.
– Jag blev sjuk 2009 och utförsäkrad 2011. I mitt fall vara det stressrelaterat, men det spelar egentligen ingen roll vilken sjukdom det handlar om. Så länge du inte låg på sjukhus så blev du utförsäkrad, berättar Monica Armini.
Hon bor strax utanför Göteborg, har en filosofie magister i språk och filosofi och var före sin sjukdom delägare i ett bolag. I hennes fall blev sjukhuset till slut verklighet.
– Jag mådde helt fruktansvärt när jag blev utförsäkrad. Det var en fullkomligt kaotisk tid där jag skickades mellan myndigheter och ingen kunde ge konkreta svar på hur det skulle bli. Stressen var fruktansvärd och i mitt fall blev det så illa att jag till slut hamnade på sjukhus. Men då fick jag kort dispens och sjukpenning igen i alla fall, säger Monica med ett snett leende.
Dispensen var dock kort, och direkt när hon skrevs ut så var det tillbaka till Arbetsförmedlingen igen.
– På Försäkringskassan har de åtminstone en viss förståelse och insikt om sjukdom. På arbetsförmedlingen hamnar man hos någon arbetsförmedlare som inte har ett uns kunskap om rehabilitering, arbetsmiljöer och annat. Deras uppgift är kort och gott att hitta ett jobb.
Monica Armini fick till slut sjukersättning i stället, vilket gav 223 kronor om dagen fem dagar i veckan. En dramatisk sänkning från försäkringen som gav 80 procent av inkomsten första året och 75 procent andra året.
– Det systemet är helt kasst och tvingar fram allmoselösningar. Man får vara glad om man har vänner eller familj som kan hjälpa. I mitt fall fick mina föräldrar ställa upp. Och om samhället tycker att det är så vi ska ha det, så fine. Men då får de stå för det så folk vet vilka de ska rösta på och inte hävda att vi har fungerande sociala skyddsnät.
På väg tillbaka till arbete
Monica mår i dag betydligt bättre och är efter lång behandling på väg tillbaka till arbete. Men enligt henne själv så gjorde utförsäkringssystemet allting mycket värre, och hade hon förutom sjukdomen inte behövt kämpa sig igenom det enorma stresspåslaget utförsäkringen gav, så hade hon eventuellt blivit frisk långt tidigare. Men hon applåderar att den bortre gränsen och ALI nu skrotas.
– Den har resulterat i nära 100 000 katastrofer och det är himla skönt att det i alla fall inte blir fler nu. Det är en befängd tanke att man ska bli friskare av en piska som viner.
Regeringens proposition om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen röstades igenom av en majoritet i riksdagen onsdagen den 9 december. Förändringarna träder i kraft den 1 februari 2016. De som redan har utförsäkrats kan ansöka om sjukpenning eller rehabiliteringspenning på nytt.
Med det nya året så kommer en rad nya lagar inom samtliga delar av samhället. ETC Göteborg har samlat några reformer som berör samhällelig välfärd och människors hälsa.
Kostnadsfria läkemedel för barn
Från 1 januari blir läkemedel och andra förmånsberättigade varor (enligt lagen om läkemedelsförmåner) gratis för barn under 18 år. Den nya lagen gäller även för barn som omfattas av lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande.
Även bidrag till glasögon för barn införs under 2016.
Maxbeloppet i jämställdhetsbonus minskar
Som en följd av den mer jämställda föräldrapenningen, antalet dagar det går att lämna jämställdhetsbonus för minskar, så minskar maxbeloppet från 13 500 kronor till 10 500 kronor.
Statligt stöd till sommarlovsaktiviteter
Från sommaren 2016 kan kommuner som satsar på att utveckla kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för skolbarn få statligt stöd. Det gör att fler barn kan få resa på kollo, läger eller liknande utan att det belastar familjers ekonomi. Totalt satsar regeringen 200 miljoner under fyra år på sommarlovsstöd.
Generell förstärkning i stället för fritidspeng
I stället för att föräldrar med låga inkomster ansöker om pengar för barnens fritidsaktiviteter så införs en generell förstärkning av det ekonomiska biståndet genom en höjning av riksnormen i försörjningsstödet.
Mer jämställd föräldrapenning
Trädde i kraft 1 januari. Ändring i socialförsäkringsbalken som innebär att antalet dagar reserverade för endera förälder ökar från 60 till 90. Eller, om man vänder på det, så blir det numera 90 dagar som en förälder inte kan överlåta till den andre.
Ändringen syftar till att öka jämställdheten mellan föräldrar när det gäller hemarbete och vård av barn, vilket i sin tur ska öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Gäller barn födda från 1 januari 2016.
Höjd föräldrapenning på grundnivån
Grundnivån av föräldrapenning höjs från 225 kronor per dag till 250 kronor. Ändringen i socialförsäkringsbalken syftar till att stärka ekonomin för barnhushåll med låga inkomster. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för föräldrapenning som avser tid före ändringen.
