Livet som elitfotbollsspelare är i mångas ögon en drömtillvaro.
Men bakom fasaden är det något som skaver.
Nästan fyra av tio fotbollsspelare på elitnivå upplever ångest eller depression.
Siffrorna kan jämföras med samhället i stort där en av tre under en livstid upplever någon form av psykisk ohälsa.
– Med tanke på att tävlingsidrotten i sig omfattar en hård konkurrens, ständiga bedömningar och mycket skador så är det inte orimligt att elitfotbollsspelare ligger på dessa siffror som är något högre än samhället i stort, säger Göran Kenttä.
Han är doktor i idrottspsykologi, och grundare till Sveriges första mottagning för elitidrottare som lider av psykisk ohälsa i Stockholm.
Höll tankarna inom sig
Samtidigt är det anmärkningsvärda siffror i en extremt resultatfokuserad värld där varje millimeter förbättringspotential analyseras in i minsta detalj. Där det läggs stora resurser på fysisk träning och taktiska analyser, men där tankarna i skallen och smärtan inuti bröstkorgen fortfarande inte tas på fullt allvar.
– Det finns ett stigma och en tröskel som är högre inom elitidrotten jämfört med samhället i stort. Det är ett svaghetstecken att blotta sig och prata om sin psykiska ohälsa, säger Göran Kenttä.
Men en förändring är på väg. Sedan den tyske landslagsmålvakten Robert Enkes tragiska självmord 2009 har diskussionen om psykisk ohälsa inom fotbollen blivit öppnare.
En av spelarna som har pratat öppet om sin psykiska ohälsa är Hammarbys mittback Richard Magyar. I söndags blev han matchhjälte med ett sent mål när Hammarby slog Malmö FF med 2-0. Direkt efter slutsignalen bröt han ihop på planen, sittandes på huk med tårar i ansiktet inför nära 30 000 åskådare på läktarna. I en tv-intervju berättade han om de starka känslorna, och den egna kampen med sitt dåliga mående tidigare. Han fick många positiva reaktioner från fans.
– Det var ju inte meningen att det skulle bli sådär. Jag hade ingen aning att de filmande när jag bröt ihop. Men man blir glad över reaktionerna. Samtidigt som man fajtas lite med sig själv också, att man lämnar ut sig själv, säger Richard Magyar till Dagens ETC.
Han berättar om sin mörka tid för ett par år sedan och beskriver en rad orsaker som låg bakom depressionen: en bortgång i familjen, ett brustet förhållande och en tuff situation som fotbollsspelare.
– Jag hade inga aktiva självmordstankar, men ingen lust att leva heller. Det var aldrig så att jag funderade seriöst på att ta mitt liv, men jag fick en annan förståelse för folk som såg det som en utväg. Jag har reflekterat mycket över den perioden, att det är så sjukt att vi inte pratar om det, att man inte visar sina känslor, säger Magyar.
Richard Magyar pratade inte med varken lagkamrater eller ledare om hur han mådde utan höll känslorna inom sig.
– Jag visste inte vart jag skulle börja, kände mig inte bekväm i det.
Större öppenhet
Exemplen på svenska fotbollsprofiler som gått ut öppet med sina problem är många.
Göran Kenttä tror att det har stor betydelse att kända, aktiva idrottare nu börjat prata öppet om sitt mående.
– Förr var det endast före detta idrottare som flera år efter karriären kunde berätta om psykisk ohälsa, typ i ”Mästarnas mästare”. Att idrottare nu gör det under sin karriär är helt nytt. När någon berättar om sin upplevelse innebär det att många andra som kämpar i det tysta kan identifiera sig och känna att de inte är ensamma om detta, säger han.
En machokultur
Det kan dock få negativa konsekvenser att gå ut öppet med sina problem som elitidrottare, konstaterar Göran Kenttä.
– Tyvärr finns det fortfarande en risk att det att det slår tillbaka i samband med laguttagningar, kontrakt eller liknande.
Richard Magyar håller med om att kulturen runt fotbollen är tuff.
– Min upplevelse under de tio år som jag varit proffs är att det är en machovärld. Det är en konkurrensvärld. Och det är ju inget fel i det, det driver sporten framåt. Men det finns vissa typer av ledarskap där man kör över varandra. I vissa sammanhang kan det användas till ens egen nackdel om man visar sig svag eller påverkad. Att man är för vek.
Han upplevde tidigt i karriären att identiteten helt var beroende av prestationen på fotbollsplan.
– Man har nästan satt sitt människovärde i hur bra man har presterat på plan. De bästa ska spela, det är något man får lära sig hantera, men man måste skaffa sig verktyg för att kunna hantera det, säger Magyar.
Richard Magyar är sedan en tid tillbaka engagerad i organisationen Suicide Zero som arbetar för att minska antalet självmord.
– Det är så fruktansvärt hemskt att det finns så många därute som lider i sina vanliga liv, på så många nivåer där det värsta till slut är självmord. För mig är det otroligt viktigt att vara tydlig med att mitt huvudfokus inte bara handlar om att elitidrott utan om samhället i stort, speciellt unga killar som är på sin egen resa och funderar över såna här frågor i sina liv, och som kanske inte har samma trygghet runt sig som jag har haft. Att prata om sina känslor kan vara en förebyggande faktor.
