Nu blir det lättare att knäcka svenskkoden

Och hittills i år syns ingen avmattning. Familjer som kom till andra städer i södra Sverige i höstas slussas vidare norrut.

– Dessutom kommer ensamkommande flyktingbarn hit från placeringar i andra kommuner, i takt med att det ordnas fler boendeplatser i Sundsvall, säger Ulrika Segervald.

Hon är chef för kommunens centrum för flerspråkigt lärande, CFL, som stöttar elever och skolor.

Skola och bostad

Det är närhetsprincipen som gäller – barnen ska gå i den skola som ligger närmast bostaden. Och familjerna tycks vara väl spridda över kommunen, oavsett om de finns på asylboende eller har ordnat bostad själva (se listan nedan).

Men det finns undantag. Barn i högstadieåldern som bor på det nya hemmet för ensamkommande på LV5 har närmast till Höglundaskolan, men ryms inte där.

– Vi har inte plats för fler elever i våra högstadieklasser, de är redan stora. Att vi har tackat nej har inget att göra med att barnen är nyanlända, säger Britt Mattsson, biträdande rektor på Höglunda.

I stället fick de plats på Hagaskolan (läs mer i texten intill).

Kontakten med den svenska skolan börjar med ett inskrivningssamtal där även föräldrar eller annan vårdnadshavare deltar. 

Tidigare gjordes därefter bara en enkel kartläggning som låg till grund för vilken klass barnet placerades i. Risken var då att barnens undervisning hamnade på för låg nivå.

Men sedan årsskiftet gäller nya krav. Inom två månader ska bakgrund och förmåga kartläggas systematiskt enligt nationella riktlinjer.

– Det är bra eftersom det ger en enhetlighet. Samtidigt är det tidskrävande och en utmaning för skolorna, säger Ulrika Segervald på CFL.

Därefter är det upp till varje skola att avgöra hur undervisningen ska ske. Under de tre första terminerna får skolan en extra skolpeng.

Bättre integration

Tidigare sattes de flesta nyanlända barn i Sundsvall i centrala klasser på ett fåtal skolor. Men detta fick kritik av Skolinspektionen eftersom det motverkade integrationen.

Nu placeras alla barn direkt i vanliga klasser. Samtidigt har vissa skolor särskilda förberedelseklasser med bara nyanlända, som barnen får gå i tills de är redo för sin vanliga klass. De slussas vidare ämne för ämne. Idrott, musik och slöjd brukar gå först. 

Handledning på modersmål

CFL erbjuder nyanlända elever studiehandledning på sitt modersmål i olika ämnen. Studiehandledarna kommer till klassrummet och hjälper eleverna med undervisningen. Just nu ges ungefär 200 timmar studiehandledning till elever i grundskolan och gymnasiet. 

– Det är skolan som ansöker. Hur mycket stöd vi kan erbjuda beror på vilka resurser vi har i just det språket. Även om vi anställer fler lärare nu är det svårt att räcka till, säger Ulrika Segervald. 

Samma lärare undervisar ofta också i ämnet modersmål, något som barnens föräldrar ansöker om.