BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men trots att kritiska aspekter av bygget var frånvarande bland politikerna i kommunfullmäktige, så har de kommit fram i andra sammanhang. Claes Caldenby, professor emiritus i arkitekturens teori och historia, har tillsammans med Jöran Bellman, tidigare planarkitekt och Sören Olsson, professor emeritus i socialt arbete höjt rösten mot vad de kallar ett beställningsjobb från en enskild intressent som vill bygga ett monument över sig själv.
– Jag får någon slags märklig overklighetskänsla när det får gå till på det här sättet. I grunden handlar det här om att stadens politiker lagt sig platt för en exploatörs förslag. Läser man detaljplanen som nu gått igenom på ett väldigt märkligt sätt så är det bedrövligt och ett haveri för seriös planering, säger Claes Caldenby.
Caldenby anser att bygget av Karlatornet är ohållbart både ur ett ekologiskt, kulturellt och socialt perspektiv. Ekologiskt då det är resurskrävande att bygga och driva så höga hus. Socialt därför att de blir dyra och därmed bara tillgängliga för en liten grupp som vill bo högt över alla andra. Kulturellt då de inte lämnar några spår av platsens historia och dessutom slår sönder stadsbilden i stora delar av staden.
– Jag menar att det finns väldigt tydliga belägg för att höga hus är ohållbara ur en rad aspekter och bara till för dem som har råd att betala dyrt för sig. Och då ska man gå runt i Göteborg och ständigt få i ansiktet att här bor det folk som kan betala 150 000 kvadratmetern för sin bostad. Och det är dem den rödgröna majoriteten stöttar.
Monument över sociala skillnader
Caldenby menar att det mest provocerande med Karlatornet är att det blir ett blir ett slags monument över de sociala skillnader och ojämlika samhälle som speglar vår tid.
– Göteborg berömmer sig ju för att vilja vara både socialt och ekologiskt hållbart, och det här går helt på tvärs med det, och det är märkligt att man inte ens tycks reflektera över det.
Enligt Daniel Bernmar, Vänsterpartiets kommunalråd, så var vägen till beslutsfattande dock betydligt snårigare än vad mötet i kommunfullmäktige gav sken av.
– De avvägningar som har gjorts, har gjorts på vägen så det blev inte så mycket diskussion sedan i kommunfullmäktige. Så precis så okontroversiellt som det kanske ger sken av har det inte varit.
Bernmar menar att för Vänsterpartiets del har det handlat om att väga bristen på bostäder och behov av nybyggen mot de aspekter som Caldenby lyfter.
– Det finns saker vi har fått kompromissa med, som miljöaspekter. De påverkas helt klart. Och då får man fråga sig hur långt man kan dra de kompromisserna. Vi landade i att vi kan tänka oss den här planen för att få till bostäder.
Caldenbys resonemang om att Vänsterpartiet i och med det stödjer ett monument över det ojämlika samhället håller han inte med om.
– Med den argumentationen så är nästan varenda plan ett monument över ojämlikheten. Vi lever i ett ojämlikt samhälle och alla detaljplaner återspeglar i praktiken det, så länge inte kommunen har fullständigt monopol över vad, hur och med vems pengar något ska byggas. Men så ser inte verkligheten ut, och vi måste förhålla oss till verkligheten.
”Höjden inte det väsentliga”
Claes Caldenby vidhåller dock att Karlatornet är ett så kallat skrytbygge för en enskild intressent och att kommunen har gått i fällan.
– Att på något sätt stoltsera med att det ska bli nordens största hus är märkligt. ”Sätta på kartan” är ett sådant begrepp som dykt upp sedan tio, femton år tillbaka. Men är det något som Göteborg borde sätta sig på kartan med så är det att vara socialt och ekologiskt hållbart. Och i andra stunder hävdar man att det är det man vill vara kända för. Varför gör man då en sådan här grej?
Ulf Kamne, miljöpartistiskt kommunalråd, menar att det inte finns något som talar för att det är värre ur ett ekologiskt perspektiv att bygga på höjden än att bre ut sig på bredden och vänder sig mot Caldenbys kritik.
– Om man pratar om mikroklimatet, så när det går upp över fem, sex våningar med ett hus så har du redan kommit så högt att det inte har någon markkontakt och vindar och sådant påverkas inte så särkilt mycket mer i området. I mikroklimatet beror det mycket mer på hur man bygger runt omkring ett sådant här hus. Och poängen är att här bygger vi en tät, blandad stad, som har ett högt hus. Sedan med hållbarheten i själva tekniken, så kan jag rent principiellt hålla med om att det inte är självklart att bygga så höga hus. Men jag har mer problem med Marieholmstunneln eller motorvägssatsningen i de avseendena.
Allt byggande påverkar miljön, enligt Kamne. Men han menar att höjden inte är det mest väsentliga.
– Jag har inte sett någon som har räknat på och kunna visa att det skulle vara mer energikrävande att bygga uppåt än utåt. Skulle du lägga alla de här kvadratmeterna utåt marken så får du en annan påverkan som också har negativa effekter. Alla bostäder som byggs har ett pris. Den enklaste villa har en ekologisk negativ påverkan.
