Tidig eftermiddag på torget i Kärrtorp. En ensam äldre man kör radiobil. Den stora julgranen står redo. Några pensionärer passerar hem från Ica. Bara radiobilens surrande och tunnelbanans dundrande hörs. Det är svårt att föreställa sig att en av de våldsammaste nazistattackerna i Sverige ägde rum här för snart ett år sedan.
Zeki Kaya som driver delikatessbutiken jobbade som vanligt den där söndagen.
– Jag stod inne i butiken och hade kunder när attacken kom. Folk sprang åt alla håll, det var bara några få poliser.
”Kärrtorp blev en symbol”
På måndag kommer torget återigen att fyllas av antirasister när Linje 17 mot rasism kallar till demonstration.
– Vi vill minnas det som hände och uppmärksamma det som har hänt under året. Det handlar också om att synliggöra att vi fortfarande finns här och att den här platsen är vår, säger Sandra Eriksson från Linje 17 mot rasism.
– Men framför allt vill vi blicka framåt, säger Ammar Korshed som också är aktiv i nätverket.
En vecka efter attacken var de med och ordnade den största antirasistiska manifestationen i modern tid och efter det spreds en våg av antirasism över landet. Stödmanifestationer hölls överallt. Elever, sjuksköterskor, brandmän med flera protesterade mot att SD fick tillträde till deras arbetsplatser. Och så vidare.
– Kärrtorp blev en symbol för att det finns saker vi kan göra utanför Sveriges riksdag, säger Ola Hakefelt från nätverket.
– Samtidigt är det dubbelt. De rasistiska krafterna har ju också stärkts. Det visar på en polarisering och att det krävs mycket mer än demonstrationer för att stoppa det, säger Ammar Korshed.
”Folk har stöttat varandra”
19-åringen Frida Wiberg går på Kärrtorps gymnasium, som flera gånger har klottrats ned av SMR. Hon håller med om att bilden av Kärrtorp har förändrats till det positiva.
– I början tror jag att folk kände obehag, men situationen lämnades inte som den var utan man fortsatte att jobba för ett bättre Kärrtorp. Folk har stöttat och skyddat varandra.
Själv var hon inte här den 15 december. Men hon minns att hon såg det på tv och blev orolig.
– Mina kusiner var där, de är ganska små. Jag ringde mina föräldrar som berättade att de hade lyckats ta sig därifrån, berättar hon.
”Högre medvetenhet”
Så hur är stämningen i området i dag? Alla som ETC Stockholm möter berättar att de känner sig trygga.
– Jag är inte rädd för egen del, men för andras. Min sons pappa är kurd och för hans del är jag orolig. Det är obehagligt och jag säger till honom att akta sig, säger pensionären Lisbeth Nåmark som bor i Björkhagen ett stenkast härifrån.
Ola och Ammar menar att det inte alls är som för ett år sedan, då SMR affischerade hela tiden.
– Det känns mindre spänt och det finns en förhöjd medvetenhet. Folk hör av sig till oss när de ser nazistisk propaganda till exempel, säger Ammar Korshed.
– Och Kärrtorp har blivit en samlande kraft inom vänstern. Nu säger alla att de vill göra en Kärrtorp, säger Ola Hakefelt.
Mariela Quintana Melin
Amanda Schulin
ENKÄT: Kärrtorpsröster
Rickard Nordlöf, 20 år, student inom energisystem, Kärrtorp.
Hur tror du att bilden av Kärrtorp har förändrats sedan 15 december förra året?
– Det var nog inte så många som kände till Kärrtorp innan. Men jag tror att bilden är bra, det har ju varit så starka motreaktioner. Det finns nazister lite överallt, och de är högljudda men en minoritet. Jag känner mig trygg här.
Nicolas Olivier Richard, 39 år, modedesigner med ateljé i Kärrtorp.
Minns du attackerna den 15 december?
– Ja, jag var i min ateljé och jobbade men märkte ingenting. När jag åkte hem på kvällen minns jag att jag blev chockad, jag visste inte att det fanns någon anknytning till nazism här.
– Jag jobbar ofta sent och åker hem med sista tunnelbanan, men känner mig aldrig otrygg eller rädd. Ett tag funderade jag på att flytta hit. Det känns som en lugn och trygg förort.
Enkät: Amanda Schulin
