– Mycket av vad vi gjort är att vi har samlat ihop och förtydligat regelverket. Det nya är att det faktiskt är föreskrifter. Många företag jobbar på ett bra sätt med de här frågorna redan i dag men föreskrifterna förtydligar vad man behöver fokusera på, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket.
Inte för hög arbetsbelastning
Enligt de nya föreskrifterna ska arbetsgivarna bland annat se till att arbetsbelastningen inte blir så hög att den riskerar att leda till ohälsa hos de anställda. Arbetstiden ska också förläggas på sådant sätt att det finns tid för återhämtning. Dessutom ska arbetsgivaren se till att det finns en policy mor kränkande särbehandling. Det blir inga särskilda kontroller med anledning av de nya föreskrifterna. Arbetsgivarverket kommer att kontrollera dem vid vanliga, redan planerade arbetsplatsinspektioner. Om brister upptäcks ska de åtgärdas av arbetsgivarna i samarbete med fackförbunden i första hand.
– Det är mycket upp till arbetsgivaren och arbetstagaren. Man måste äga lösningarna på arbetsplatserna. Vi ställer krav på åtgärder men hur det ska göras ligger på arbetsplatserna. Efter en tid följer vi upp. Beroende vad som hänt kan vi gå vidare om det behövs, säger Christina Jonsson.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Fackförbundet Jusek släppte nyligen en rapport om välbefinnande på arbetsplatser. Enligt den är viktiga faktorer för trivsel balans mellan arbete och fritid, närvarande chefer och att medarbetarnas kompetens tas tillvara. Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek, välkomnar de nya föreskrifterna om psykosocial arbetsmiljö men menar att de inte är tillräckligt inriktade på förebyggande åtgärder.
– De nya föreskrifterna är väldigt bra för det har under lång tid funnits brist på struktur och formalitet kring de psykosociala frågorna i arbetslivet. Problemet är att föreskrifterna väldigt mycket handlar om att förebygga, bota och lindra risker i arbetslivet. Men ett modernt arbetsmiljöarbete måste även inkludera sådant som skapar välbefinnande i arbetet, säger Daniel Lind.
Arbetsgivare inte lika positiva
Arbetsgivarna är inte lika positiva. Svenskt Näringsliv befarar att de nya reglerna kan krångla till det för företagen.
– Det spär på regelbördan för företagen och arbetsgivarna som redan har en ganska omfattande regeldjungel att förhålla sig till. Självklart behöver det finnas regler, men från arbetsmiljöverkets sida borde man funderat på om vi behöver ha en ny föreskrift på området eller om det till exempel räcker med att man utvecklar det befintliga regelverket, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.
Hon menar också att föreskrifternas uttalade arbetsgivaransvar är problematiskt eftersom stressrelaterade sjukdomar kan ha olika orsaker.
– Ansvarsfrågan kan bli knepig när man ställer arbetsgivaren till ansvar för arbetsmiljön och att förebygga ohälsa. Samtidigt kan psykisk ohälsa finnas på andra platser än i arbetslivet och också påverka. Oftast är det en mix. Det är svårt att dra en gräns, man måste också ha befogenhet att påverka förhållanden om man har krav att ta ansvar, säger Anna Bergsten.
Daniel Lind håller med om att gränsdragningarna blir svåra men menar att det inte räcker som argument mot arbetsgivaransvar.
– Mår du dåligt i livet kommer du också att må dåligt på jobbet. Därför är det i arbetsgivarens intresse att ha ett bredare perspektiv på medarbetarnas välbefinnande. Som arbetsgivare tjänar man på att fråga medarbetarna om hur balansen i livet fungerar, säger Daniel Lind.
1. Tydlig balans mellan arbete och fritid.
2. Ta till vara kompetens och kreativitet.
3. Löpande stöd och feedback från närvarande chefer.
4. Driva verksamheten effektivt och behandla arbetstagarna rättvist.
5. Bra kollegor som fungerar socialt och yrkesmässigt med varandra.
Källa: Jusek/DN
